Spannarps kyrka är troligen ursprungligen uppförd på 1200-talet och delar av den medeltida stenkyrkan, ursprungligen med romansk planform, torde ingå i den nuvarande kyrkans västra del. Kyrkan har renoverats och byggts om och till flera gånger sedan dess.
För att se kommande gudstjänster i Spannarps kyrka, se vår kalender.
För bokning av dop eller vigsel i Spannarps kyrka, kontakta pastoratets expedition.
Visa på kartaHär kan du också klicka på kyrkbilderna och se kyrkan från insidan.
Spannarps kyrka är belägen i Spannarps socken, ca 1 mil öster om Varberg. Byn är belägen i slättbygd och omges av ett uppodlat landskap med inslag av skogsklädda kullar. Strax västerut ligger samhället Himle.
Kyrkan är belägen i det öppna landskapet, invid en äldre vägsträckning. Intill kyrkan finns ett äldre sockencentrum med arrendatorsboställe, församlingshem och skolor.
Kyrkan omges på samtliga sidor av en kyrkogård, som breder ut sig mot öster. Kyrkogården omges av en vällagd stenmur med en rad lövträd innanför. Gravkvarteren är gräsbevuxna med gravvårdar av blandad karaktär och ålder.
Spannarps kyrka är en murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt korutsprång i öster, som innefattar en med skärm avdelad sakristia, och i väster ett torn. Delar av en medeltida stenkyrka, ursprungligen med romansk planform, torde ingå i den nuvarande kyrkans västra del.
Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkan har brutet yttertak. Västtornet, som har dubbla ljudöppningar med bågformade fönsteröverstycken, kröns av en svängd huv och lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett kassetterat tunnvalv med profilerad taklist. Kyrkan har restaurerats vid flera tillfällen, till exempel i början av 1900-talet, då en del ny inredning och inventarier tillkom. Altaruppsats och predikstol är båda rikt skulpterade barockarbeten.
Spannarps kyrka är troligen ursprungligen uppförd på 1200-talet och delar av den medeltida stenkyrkan, ursprungligen med romansk planform, torde ingå i den nuvarande kyrkans västra del.
Kyrkan har byggts om och till i omgångar. En större ombyggnad utfördes på 1600-talets förra hälft. Kyrkans inredning är från 1600-talet och framåt. Altaruppsatsen är från 1673 och predikstolen är troligen samtida, de konserverades 1936.
År 1771 försågs kyrkan med brutet takfall och fönstren gjordes större.
Åren 1821-24 genomgick byggnaden en omfattande ombyggnad, efter ritningar av arkitekten Samuel Enander. Det äldre koret, som var smalare och rakt avslutat revs och kyrkan förlängdes österut. Den östra delen med den halvcirkelformade sakristian uppfördes 1824. I samband med detta revs också det vapenhus som tidigare funnits i söder, och kyrkan fick en ny ingång i väster. Tornet i väster är uppfört 1858-59 efter ritningar signerade Albert Törnqvist 1852. Orgelfasaden är från 1865, då den första orgeln byggdes och orgelverket är från 1973 byggt av Tostareds kyrkoorgelfabrik. På 1880-talet genomfördes en större ombyggnad.
Under 1900-talet har kyrkan genomgått två större renoveringar, 1900-01 under ledning av Ragnar Östberg och 1936-37 efter Harald Wadsjös förslag. I samband med 1900-talets renoveringar tillkom en del ny inredning och nya inventarier. Färgsättningen, altare och altarring, skrank mot gamla sakristian och bänkinredningen är från renoveringen 1936. Dopfunten är tillverkad 1901.
