Foto: Jerry Lövberg

Patos - Upp i Julottan

Ljuskronor i tak och skönsjungande kör. När det vankas julotta i Trollhättans kyrka är stämningsfaktorn hög, menar Marina Lindquist Bild som är präst i Trollhättans församling.

MARINAS FÖRSTA JULOTTA är fortfarande ett starkt minne. Hon var 15 år och skulle delta i ett flertal gudstjänster under sin konfirmationstid. Däribland julottan.
– Jag var en jättetrött tonåring som inte riktigt förstod varför jag var tvungen att släpa mig till kyrkan så tidigt. Men jag kom dit och blev omsluten av alla tända ljus, människorna, värmen och själva högtiden som verkligen fanns i rummet. Jag blev väldigt berörd, berättar Marina.

JULEN ÄR, TILLSAMMANS med påsken, en av kyrkans absolut största högtider. I december fylls kyrkor runt om i landet med levande ljus och skönsång för att fira Jesu födelse.
– Julen är så mycket gemenskap. Det handlar om att sluta in och inte stänga ute. Det har alltid behövts men i synnerhet nu, när det är så mycket vi och dom, splittring och trista åsikter i samhället.

I TROLLHÄTTAN HÅLLS julottor i Götalundens, Lextorps och Trollhättans kyrka. Marina och hennes prästkollegor i Trollhättans församling turas om att hålla julottorna i Trollhättans kyrka, vars stora färgglada fönster och fönstermålningar
hjälper till att ge kyrkan ett varmt uttryck. Marina menar att julottan är bland de mest speciella gudstjänsterna under kyrkoåret.
– Det som jag tycker är speciellt är att hela kyrkan fylls med levande ljus. Det är till
exempel den enda gudstjänsten då de stora ljuskronorna i taket tänds. Så det är en hel del att fixa med för vaktmästaren på morgonen. Därför är det faktiskt skönt att julottan numer inte börjar förrän klockan åtta, säger Marina.

HUR TIDIG JULOTTAN är skiljer sig mycket mellan olika kyrkor i landet. Tills för några år sen började julottan i Trollhättans kyrka klockan sju. I vissa delar av landet kan den börja redan klockan fyra på morgonen. Varför så tidigt, kan man undra?
– På juldagen firar vi Jesus födelse, även om vi tjuvstartar redan på julafton. Det är en så stor högtid och glädje att vi inte kan vänta, vi måste upp och fira så tidigt som det bara går. Vi har ju till och med julnattsmässor så vi kan fira så fort dygnet har börjat.

SEDAN GAMMALT HAR tre mässor firats på juldagen; midnattsmässan, julottan och juldagens mässa. Just midnattsmässan har vuxit i popularitet på senare år, kanske på bekostnad av julottan. Många kyrkor som förr hade två julottor för att få plats med alla, har nu bara en.
– Midnattsmässan drar mer folk för att den passar in bättre i folks julfirande. Vi är
uppe sent på julafton och har därför svårt att gå upp tidigt på juldagen. Men att julottan är tidig är också det som gör den så speciell. Och trots att den tappar tycker jag ändå att det är mycket folk som fortfarande kommer, menar Marina.

FÖRUTOM DE LEVANDE ljusen är körsång något som hör julottan till. Var hälsad sköna morgonstundoch Dagen är kommen är två vanligt förekommande psalmer. Men det är inte bara kören som sjunger. Marinas favoritdel i julottan är nledningsordet som prästen kan sjunga istället för att läsa.
– Inledningsordet börjar med texten ”Se, jag bär bud om en stor glädje. Halleluja. En glädje för allt folk.” Och när prästen växelsjunger med kören som stämmer in, så får jag rysningar. Det är väldigt fint.

SÅNGEN VARVAS MED textläsning och temat är så klart Jesu födelse. Texter ur både ur gamla och nya testamentet läses. Predikningar kan se olika ut och Marina menar att utmaningen är att hitta något som fångar och berör människor.
– Jag vill att människor får med sig budskapet om att vi är älskade; så mycket att Gud blevmänniska i Jesus Kristus. Gud vet hur det är att leva här med glädje och gemenskap, men också elände och ensamhet. Människoblivandet är alltså en kärleksförklaring till människan. Men sedan är Jesus liv här på jorden också en förebild och utmaning för oss, för hur vi ska vara. Det vill jag alltid få fram. Vad skulle Jesus ha gjort?