– Vi erbjuder utbildningar med både civil och militär inriktning, berättar Mari Andréasson, som tillsammans med övriga i styrelsen nu äntligen hittat en egen samlingslokal.
Patos - Skratt och allvar när Lottorna lär beredskap
Hon var bara 16 år när hon gick med i Svenska Lottakåren, som är en av 18 frivilliga försvarsorganisationer i Sverige. Nu märker Lottakårens ordföranden i Trollhättan hur intresset ökar för beredskapsfrågor. Fler vill veta mer om hur vi var och en kan bidra till samhällsfunktioner i händelse av krig.
Svenska Lottakåren består av drygt 70 lokala Lottakårer för kvinnor i alla åldrar som vill bidra till ett säkrare och tryggare samhälle. Förebilden när Lottakåren grundades 1924 var Finlands Lotta Svärd-rörelse. Det var en frivillig kvinnoorganisation som verkade till förmån för Finlands försvar och verkade officiellt från 1920 till avslutet av andra världskriget 1944, då omkring 200 000, finskor var medlemmar. Organisationens namn Lotta Svärd kommer från en av personerna i Finlands nationalskald Johan Ludvig Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner, som behandlar kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809. Det är också därför Svenska Lottakåren så småningom fick sitt nuvarande namn.
Organisationen firade 100-årsjubileum 2024 och dess funktion har blivit alltmer uppmärksammad till följd av Rysslands angrepp på Ukraina och det försämrade säkerhetsläget i Europa.
– Det är ju en tråkig anledning i sig, men Lottakåren grundades för att även vi kvinnor skulle kunna ta en aktiv roll i försvaret, även om vi förr inte tilläts göra den ordinarie militärtjänstgöringen inom försvarsmakten, påpekar Mari, som till vardags jobbar som
verksamhetschef inom Svenska kyrkan Trollhättan och ansvarar bland annat för Gräsvikens kurs- och lägergård.
– Jag började här 2009 efter att ha varit 27 år på Saab i olika roller. Flera av de befattningarna fick jag tack vare min erfarenhet och utbildningarna inom bland annat ledarskap som jag gått inom Lottakåren, berättar hon.
Som 16-åring såg hon en tidningsannons om Lottakåren. Det väckte hennes intresse.
– Jag var intresserad av att utbilda mig inom militären, men jag var ju för ung då. Så jag gick med i Lottakåren och valde att utbilda med inriktning mot flygvapnet. Idag är jag krigsplacerad inom flygvapnet, berättar Mari, när hon och styrelsekollegan Viktoria Martinsson visar kårens nya hemvist på andra våningen på Österlånggatan. Här hyr de in sig hos IOGT-NTO- föreningen.
– Det känns gott att ha en fast punkt att samlas på för styrelsen och andra aktiviteter, säger Viktoria, som till vardags är chef för mammografin inom NU-sjukvården.
Lottakåren grundades för att även vi kvinnor skulle kunna ta en aktiv roll i försvaret
Det var 2016, efter att kåren blivit utsedd till Årets Brobyggare i Trollhättan för sitt samarbete med Syriska Kvinnohuset, som Viktoria tog steget och blev medlem efter att ha läst om kårens initiativ.
– Det var ett så bra samarbete. Och just att stärka varandra som kvinnor brinner jag mycket för. Jag har alltid vetat att Lottakåren funnits, men hade nog den gamla bilden av att det bara var uniformerade kvinnor som stod och serverade ärtsoppa i fältkök. Sedan jag gick med har jag gått många olika utbildningar. Bland annat med fokus på beredskap och hur du som enskild individ kan förbereda dig för en kris eller i värsta fall ett krig. ”Var beredd i stället föratt vara rädd”, tycker jag är ett bra uttryck som vi ofta använder. Vi har alla ett ansvar för det, påpekar Viktoria.
Genom sitt jobb i vården är hon också redan krigsplacerad där, med tydligt angivna arbetsuppgifter.
– För bara några år sedan var det ju inte samma fokus på beredskapsfrågorna. Även om du går med som Lotta kan du göra skillnad, även om du inte tecknar ett civilt eller militärt avtal om krigsplacering, säger Viktoria.
Idag är många lite nonchalanta och tror att någon annan ska ta hand om oss om något händer
När Mari Andréasson började fanns det både Trollhättans Armélottakår och Trollhättans Flyglottakår. Idag är det en gemensam förening med cirka 80 medlemmar. Antalet är på
stabilt uppåtgående.
– Vi erbjuder många olika utbildningar inom bland annat ledarskap. Vi blir också ofta inbjudna av exempelvis bostadsrättsföreningar och pensionärsföreningar och pratar just om beredskapsfrågor och hur du klarar vardagen om exempelvis vatten och avlopp plötsligt inte fungerar. Målet är att var och en ska veta hur man klarar sig i minst två veckor utan allt det som vi tar för självklart i vardagen, berättar Mari.
Inom lottakåren anordnas också mycket andra träffar med olika teman. Allt från bowlingkvällar till kaféer och studiebesök vid F7 Såtenäs Flygflottilj.
– Den sociala biten och gemenskapen är en viktig del även i vår förening, framhåller Mari, som fått vänner för livet över hela Sverige tack vare sitt engagemang.
Att efterfrågan på utbildningar och information har ökat råder inget tvivel om.
– I höstas anordnade vi bland annat en utbildning i Natokunskap som var väldigt intressant, berättar Viktoria.
Hon lyfter två Lotta-kurser som ger en bra grundkunskap inför en krissituation.
– Det är ”När det oväntade händer” och ”Sköt dig själv”. Det handlar om just beredskap i hemmet och vad gör du om inte ström, vatten eller avlopp fungerar. Idag är många lite nonchalanta och tror att någon annan ska ta hand om oss om något händer, men det funkar inte så. Och allt går faktiskt inte att lösa med mobilen i en krissituation.
För yngre tjejer som inte fyllt 18 år och är intresserade av Svenska Lottakåren finns en särskild Rookie-utbildning. Där lär du dig bland annat ledarskap och får veta mer om hur det svenska försvaret fungerar. Teori och praktik kombineras och du får bland annat lära dig exercis, och sjukvård samt tillbringa två dygn i fält med tältning.
Det här är Svenska Lottakåren
Svenska Lottakåren firade 100-årsjubileum 2024. Det är Sveriges största frivilliga försvarsorganisation för kvinnor och en av 18 svenska frivilliga försvarsorganisationer. Kåren är en viktig del av Sveriges totalförsvar.
Försvarsmakten ser också Lottakåren som en särskilt viktig verksamhet för att få in fler kvinnor i försvaret. Målet är att skapa engagemang, utbilda och nätverka för fred, demokrati och mänskliga rättigheter och bidra till ett säkrare och tryggare samhälle.
Som Lotta kan du också utbilda dig själv inom flera områden. Alla kvinnor, oavsett ålder, om är folkbokförda i Sverige eller är svensk medborgare kan bli kårmedlem.
Riksförbundets ordförande är av praxis en kvinnlig ledamot i riksdagens försvarsutskott och väljs vid riksstämman som hålls vartannat år. Lottaöverstyrelsen är organisationens högsta beslutande organ mellan riksstämmorna och består utöver ordföranden av rikslottachefen, de två vice ordföranden, ledamöter och generalsekreteraren. Varje ledamot i överstyrelsen har ansvar att vara kontaktperson mot ett antal av de drygt 70 lokala kårer som finns runt om i landet.
Namnet Svenska Lottakåren är inspirerat av Lotta Svärd-rörelsen i
Finland, som verkade till förmån för Finlands försvar 1920–1944.