Foto: Amer kapetanovic

Patos - Hektisk vinter

Snö som ska röjas, halka som ska bekämpas, maskiner som ska underhållas och träd som ska beskäras. Det finns allt att göra på kyrkogårdarna även under vintern.

Men vintermånaderna är kanske mest intensiva inne på expeditionen.
– De kommande månaderna har vi som mest att göra, säger Marie Danielsson på kyrkogårdsförvaltningens expedition.

TILLSAMMANS MED SIN kollega Ulla Öhman hanterar Marie bland annat alla gravrättsavtal.
– Hos oss är det högtryck efter sommaren. Det startar i september, när vi skickar ut brev till alla gravrättsinnehavare vars gravrättstid går ut. De flesta gravrätter handlar om 25 år, medan de äldre kan vara på 50 år. De avtal som går ut ska antingen förnyas av gravrättsinnehavaren eller så kan de välja att återlämna gravplatsen. Om man återlämnar graven så blir den ledig och kan upplåtas åt någon annan, förklarar Marie. Vissa gravar bevaras dock ändå, om de bedöms vara kulturhistoriskt intressanta.
– Och det handlar mer om hur gravstenen ser ut och hur gammal graven är, snarare än vem som ligger begravd.

NU I SLUTET av året är det också mycket kontakt med gravrättsinnehavarna vars skötselavtal löper ut.
– Det sker i november efter att Kyrkofullmäktige slagit fast de uppdaterade priserna för kommande år. Informationen ska ut och avtalen stämmas av med alla berörda. Sedan sker det stora fakturautskicket i februari, berättar Marie.
Hon och kollegan Ulla Öhman har mycket dagliga kontakter både via telefon och mejl med gravrättsinnehavarna. Dessutom lämnar de ut urnor och ansvarar för många andra administrativa ärenden.
– Det är ett roligt jobb just därför att vi har så många kontakter med människor. Mycket av det vi gör regleras i begravningslagen, förklarar Ulla.

UTE PÅ BEGRAVNINGSPLATSERNA är det också en hel del vintersysslor.
– Ja, bland annat tar vi hand om stenar till de gravar som ska avvecklas efter avstämning med gravrättsinnehavarna. Men vi lagrar stenarna en tid, så att det finns tid att ångra sig, påpekar kyrkogårdsarbetaren Christian Johansson.
Eftersom det inte bedrivs någon gravskötsel under vintermånaderna, så motsvarar
personalstyrkan under vintern ungefär en tredjedel av de antal som är anställda under sommarhalvåret.
– Så det finns allt att göra, även om det inte är riktigt lika hektiskt under vinter-månaderna. Sommartid är kan det vara väldigt stressigt på ett annat sätt, säger Christian, som jobbat som kyrkogårdsarbetare i sex år.
– Innan det jobbade jag som anläggningsarbetare i fyra år och innan det var jag på Saab, berättar han.
Även om han bara fyllt 41, så känner han att han faktiskt kan tänka sig att bli kvar ända till pensioneringen.
– Det är ett omväxlande jobb och varje årstid har sin charm. Själva begravnings-verksamheten kan kräva lite extra vinterförberedelser inför en urnsättning eller kistbegravning.
– Då värmer vi jorden innan med speciella värmetrådar eller värmemattor, så att det ska gå att gräva. Är det riktig tjäle så försöker vi göra det ett par dagar innan, berättar Christian.
Dessutom gäller det att vara beredd på att snön kan komma. Snökäpparna sätts ut i god tid för att markera gator så att inte skopor och plogar ska köra på kantstenar eller förstöra gräsmattorna. Även brunnslock kontrolleras innan snön kommer, så att de inte sticker upp och riskerar att förstöras vid snöröjningen. Och även om de enskilda gravarna med gravrättsavtal täcks med granris och ligger i ide under vintern, så sker löpande skötsel och bortplockning av vissna blommor och kransar vid minneslundar, askgravplatserna och vid kransvisningsplatserna.

Foto: Amer kapetanovic

VINTERTID ÄR OCKSÅ beskärningstid. Det är många träd, häckar och buskar att ta hand om med trädvårdsplanen som utgångspunkt.
– Vi gör bland annat underhållsbeskärning och "stammar upp" träd så att det alltid är fri gång- och körhöjd under de nedersta grenarna. En del träd, häckar och buskar beskär vi och ger en speciell form. Vissa häckar som blivit för gamla eller för stora klipper vi ner så att de ska skjuta nya skott till våren igen, berättar Christian.
Begravningsplatserna består av en blandning av barr- och lövträd.
– Det är verkligen en mix av mycket som gör att det blir grönt året om, konstaterar Christian. Han gillar det "gröna arbetet" även privat.
– Att ta hand om trädgården och dessutom ha lite odlingar i växthuset med exempelvis chili och tomater är himla trevligt. När snön faller så är det inte bara begravningsplatserna Götalunden och Håjum som ska snöröjas.
– Vi ansvarar även för ytorna runt alla kyrkor och Kyrkans hus, så det kan bli ganska intensivt när det snöar mycket.

FÖRUTOM ATT TRÄD, buskar och häckar ses över så sker mycket underhåll av maskiner och all annan utrustning. Det är trimmers, lövsågar, högtryckssprutor,
åkgräsklippare, handgräsklippare, röjsågar … ja, listan kan göras lång. Alla bänkar
tas in, ses över och målas.
– Vi har skötselavtal på våra större maskiner, men gör också en hel del underhåll av mindre utrustning på egen hand. Det handlar om stora värden och det är viktig att hålla allt i gott skick, säger kyrkogårdschefen Frank Thorén Hall.
Och redan när januari går över i februari kan även ogräset få sig en omgång.
– Det varmare klimatet gör att det kan bli tidigare och tidigare framöver. Är det inte minusgrader eller tjäle i maken kan vi köra med hetvattnet på grusgångar för att hålla ogräset i schack, konstaterar Frank.

NÄR SEDAN FEBRUARI går över i mars och våren är på gång så rustas det för vårstädningen. Då ska isgrus sopas upp och allting ses över efter vinterns framfart. Har det varit riktigt kallt och mycket tjäle ökar risken att en del gravstenar ruckats.
– Stenarna ses över löpande hela året vid olika arbetsmoment. Det är ju en säkerhetsfråga att de inte är lösa och riskerar att falla omkull och skada någon, påpekar Frank Thorén Hall.
Är en gravvård lös så läggs stenen ner på marken och gravrättsinnehavaren informeras.
– Varje gravrätt betraktas som privat egendom, men eftersom det är vi som ansvarar för säkerheten och avgör om en sten är för lös för att stå kvar, så hade det varit konstigt om vi också skulle ta betalt för jobbet att åtgärda det. Så gravrättsinnehavaren kontaktar istället på egen hand en lämplig entreprenör eller stenhuggare. Riktmärket är att stenen ska klara ett tryck på 35 kilo och de kontrolltrycks vart femte år.

I MARS ÄR det perennerna som får alltmer uppmärksamhet. Det ska gödslas, jorden ska fräsas upp på planteringsytorna och utemöblerna ska fram. Men det, och mycket annat, återkommer vi till i nästa avsnitt av "Ett år på kyrkogården".