Patos - Fler unga nyfikna på Svenska kyrkan

I medlemsmätningar som gjorts i Uppsala stift, som omfattar Gävleborgs län, Uppsala län och en del av Stockholms län, har andelen som lämnar Svenska kyrkan tydligt bromsats upp. En förklaring till trendbrottet är sannolikt en känsla av ett ökat behov av trygghet i en orolig omvärld. Fler har också insett att kyrkan är så mycket mer än söndagens gudstjänster. I undersökningen anges den främsta anledningen vara att Svenska kyrkan fyller en viktig funktion i samhället med sitt stora sociala arbete vilket kommer högst upp på listan. Att  kyrkan står för viktiga traditioner och värnar om Sveriges kulturarv rankas också högt upp på  listan, medan drygt 20 procent anger att medlemskapet främst är kopplat till en tro.

Samtidigt visar undersökningen att antalet aktiva inträden i Svenska kyrkan ökat betydligt sedan 2020, samtidigt som antalet utträden har minskat under samma period. Fortfarande är antalet utträden generellt sett fler än antalet aktiva inträden, men glappet  är inte alls lika stort som tidigare. Siffor för Uppsala stift visar att även antalet döpta har  ökat avsevärt de senaste fyra åren. Tendensen är densamma i hela landet och i Svenska  kyrkans senaste medlemsstatistik för 2024 visar det sig att i Västerås stift är det till och  med fler som går in i eller återvänder som medlem i Svenska kyrkan, jämfört med de som begär utträde.
Också den senaste trendrapporten bland unga från Ungdomsbarometern pekar på ett  uppsving för Svenska kyrkan. Det konstateras bland annat att Jesus ses som en potentiell  influencer inför 2025. Enligt trendrapporten anser unga i åldern 15 till 24 att Jesus trendar.  Nästan dubbelt så många unga beskriver sig som religiösa nu än för några år sedan, enligt  rapporten som 2024 bestod av svar från 17 447 unga svenskar.

Johanna Göranss on är livsstil- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern. När  rapporten presenterades strax före årsskiftet konstaterade hon och att många unga pratar  specifikt om personen Jesus, och inte bara om religion.
– Vår teori är att det följer sociala medierlogiken. Man är van att lyssna på specifika  individer. Det känns som att man projicerar religionen på samma sätt, kommenterade hon  då till SVT.
Samtidigt visar Svenska kyrkan en historiskt stor ökning av inträden, just bland unga. Det märks också i tillströmningen av 15-åriga konfirmander. Uppgången är tydlig även i Trollhättans församling.
– Vi har haft en ökning de senaste två åren. I år är det omkring 125 konfirmander som  under perioden maj-augusti konfirmeras i Götalundens kyrka, Skogshöjdens kyrka,  Lextorpskyrkan och Trollhättans kyrka. För ett par år sedan var siffran runt 75, berätta r Anette Melander, församlingspedagog och en av dem som jobbat länge kring konfirmandundervisningen i  Trollhättans församling.

Anette konstaterar att det finns en nyfikenhet på vad Svenska kyrkan egentligen står för  och är.
– Det är inte ovanligt att ungdomar idag har fått en lite skev och kanske inte helt  sanningsenlig bild av kyrkan från sina föräldrar, som kanske själva upplevt att kyrkan är  något stelt och tråkigt från sin egen konfirmationstid. När våra ungdomar väl tar steget och  konfirmeras så är ofta reaktionen at ”det är ju inte alls tråkigt, utan jätteroligt”. Det känns fint  att höra och det sprider sig sedan till andra klasskamrater och kompisar, säger Anette.

Hon gläds över att allt fler unga ser kyrkan som en trygg mötesplats, där det ges tid att  reflektera och bara få vara. Under våren 2025 samlades bland annat alla konfirmander i  Trollhättan i Parkhallen för att se föreställningen ”Snygg, snyggare, utbränd”. Riksteaterns  föreställning lyfter hur viktigt är det att bli omtyckt och bekräftad på sociala medier och  vilken negativ spiral det kan skapa. Att jaga likes och vilja vara duktig i allt, samtidigt som du  bara mår sämre ju mer du försöker att leva det perfekta livet.
– Det viktigaste för oss som jobbar med konfirmanderna är att de ska känna sig välkomna  och sedda. Vi finns här med många vuxna för att vi vill visa dem att de är viktiga. Många unga lever med en stor press idag. De känner att de ska prestera i skolan och samtidigt finns det så många referenser i sociala kanaler som de speglar sig mot. Det kan påverka  självkänslan och egenvärdet under en period i tonåren som redan är lite av en berg- och  dalbana, konstaterar Anette, som själv är tonårsmamma.
Hon understryker betydels en av att det finns fler vuxna runt dig under ungdomsåren,  utöver föräldrarna.
– Du har en speciell relation med dina föräldrar och där ingår det att du ibland ska  protestera och gå emot. Då är det viktigt att det finns fler vuxna att spegla sig i. Det kan  vara inom idrotten, på fritidsgården eller inom kyrkan. För oss handlar det bara om att  finnas där och följa med dem på vägen. Anette ser en risk i att du som ung inte alltid blir tillräckligt sedd i andra sammanhang, om du inte sticker ut.
– De som går ”medelvägen” i skolan och inte är någon stjärna kanske aldrig riktigt får den  uppmärksamheten som alla behöver. Det är lätt att försvinna i mängden när antalet vuxna i  skolan inte riktigt räcker till. Det kan påverka självkänslan och få dig att tro att du måste  prestera för att vara värd något.

Anette märker att det är andra frågeställningar bland konfirmanderna idag än för tio år  sedan.
– Det handlar mycket mer om individuella utmaningar. Just med att få ihop det i sin egen  vardag när det är så mycket som pockar på uppmärksamhet.

Alla som jobbar kring konfirmanderna i Skara stift har återkommande avstämningar. Anette konstaterar att det ökade intresset genomsyrar såväl stadsförsamlingar som på  landsbygden. Samtidigt luckras de geografiska indelningarna upp i konfirmandgrupperna.
– Idag umgås unga mer flexibelt, även utanför skolan eller stadsdelen. Det är något vi ser  som positivt och det skapar också fler nya möten och kompisrelationer.