Patos - den eviga gymnasten

Hon föddes i stationshuset iSkultorp utanför Skövde, där hennes pappa var stationskarl. I 30 år har Birgitta Östberg Olsson varit ett viktigt lok för NIF-gymnasterna, Trollhättans största barn- och ungdomsförening. Andra söndagen i advent leder hon återigen den 85-årsjubilerande föreningens traditionsenliga uppvisning, som fyller Älvhögsborgs läktare två gånger om.

VI SES I nedervåningen på Arena Älvhögsborg, där NIF-gymnasterna har sitt kansli och sin fina träningshall Borggården sedan 2016.
– Det var många års arbete för att få hallen till stånd, men det har blivit fantastiskt bra och nu har vi en av Sveriges bästa hallar. Gymnastikföreningar från hela Sverige och även utländska gymnaster hyr in sig här för läger, berättar Birgitta när hon visar runt tillsammans med tävlingsledaren Sebastian Hellgren.
Det är han, tillsammans med kanslisten Jennifer Ederby, som är anställda av föreningen. Under en övergångsperiod har Birgitta lappat över mellan den tidigare kanslisten och Jennifer.

– Men jag håller på att fasa ut mig, säger Birgitta, som lämnade ordförandeposten
för två år sedan efter att ha lett styrelsen i 29 år, parallellt med att hon varit instruktör på region- och riksnivå och lett flera av NIF:s träningsgrupper.
– När jag blickar tillbaka har jag säkert styrt och ställt lite för mycket. Jag är väldigt
plikttrogen och då kan det ibland vara svårt att delegera. Det är ingen bra egenskap, men jag försöker verkligen tänka på det. Det behövs en mix av åldrar och erfarenheter i en styrelse och det tycker jag NIF har, men det är också viktigt att låta våra ledare komma med sina tankar och ideer, säger Birgitta. Lika plikttrogen som hon varit mot NIF, lika pålitlig har hon varit i yrkeslivet.
– Jag är ekonom och jobbade mina sista 30 yrkesår på Wennerlunds Elektriska.

NIF:S NUVARANDE ORDFÖRANDE är 22-åriga Lisa Modh Lopakka, som tagit över rodret efter Birgitta. Hon bidrar nu med sin kunskap och erfarenhet i rollen som suppleant i styrelsen och leder varje vecka dessutom familjegymnastik för barn och föräldrar i Skoftebyns gymnastiksal.
– Det var något jag startade för många år sedan och jag tycker det är så fantastiskt roligt och viktigt att barn får träna sin motorik och göra det tillsammans med sina föräldrar, säger Birgitta.
Hon är dessutom lika rutinerad som självklar konferencier vid NIF-gymnasternas
årliga uppvisningar i december. Numer måste man dela upp det på två föreställningar för att få plats med alla föräldrar och gymnaster. När de två föreställningarna är över har närmare tusen barn och ungdomar visat sina färdigheter inför drygt 2000 släktingar, vänner och familjer.
– Det är en fantastisk känsla och jag minns själv hur det pirrade av förväntan när jag var liten och stod redo att ge mig in och göra mina övningar inför publik. Det är något alla barn borde få uppleva, säger Birgitta.

Hennes morbror var under många år Sveriges bäste gymnast i fristående och han
och Birgittas moster tog med henne till AGF-gymnasterna i Örebro när hon var 8 år.
– Mamma var inte så intresserad av gymnastik, men jag fastnade direkt och det har varit en del av mitt liv sedan dess. Vi åkte på mycket uppvisningar och tävlingar både i Sverige och Norge.

BIRGITTA OCH MAMMA Vivan flyttade till Örebro efter att pappa Samuel dött i cancer, endast 34 år gammal. Birgitta var bara sex år och hon har inte så många
minnen av sin pappa.
– Men när min faster dog så lämnade hon efter sig brev som pappa skrev när han låg på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Där berättar han för sin syster om sin oro för mig och mamma och tack vare breven har jag i efterhand lärt känna honom och fått en bild av hur han var. De var väldigt välskrivna och berörde mig mycket, berättar Birgitta som aldrig fick få något syskon.
– Det gjorde att jag själv gärna ville ha flera barn, säger hon.

HENNES DÅVARANDE MAN fick jobb i Trollhättan och flyttlasset hit, för 22-åriga Birgitta, gick 1964. Hon sökte upp NIF-gymnasterna och den nu livslånga resan
med gymnastiken fortsatte. Nyligen hade föreningen sin 85-årsfest och året kröns nu med uppvisningen i Älvhögsborg, som traditionsenligt arrangeras andra söndagen i advent. Birgitta har starka känslor för sin förening, trots att hon
nu successivt trappar ner.
– Att få vara en del av gemenskapen och göra saker tillsammans är viktigt för
mig. Och att få möta barn och ungdomar gör att man håller sig pigg, på samma sätt som gymnastiken.

Namn: Birgitta Östberg Olsson
Född: 1942 i Skultorp
Uppväxt: I Örebro
Familj: Gift med Lars-Göran, tre barn, ett bonusbarn, tre barnbarn och tre bonusbarnbarn.
Utmärkelser: Årets idrottsledare i Trollhättan 2011, Gymnastikförbundets högsta
utmärkelse Lingmedaljen 2014 m fl.
Gör på fritiden: Jag älskar kultur och tycker om all musik. Aurorafestivalen i Trollhättan och Vänersborg är en årlig höjdpunkt.

Text: Erik Torsetnsson. Foto: Jerry Lövberg