Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Trollhättan Besöksadress: Drottninggatan 42, 46133 Trollhättan Postadress: BOX 161, 46124 TROLLHÄTTAN Telefon: +46(520)472900 E-post till Svenska kyrkan Trollhättan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

MED FOLKRÄTTEN SOM ENDA VAPEN

År efter år har konflikten mellan Israel och Palestina förblivit olöst. Samtidigt finns det också människor från hela världen som vill bidra till en varaktig fred. Hadil Zainal, 32, från Trollhättan är en av drygt 300 svenskar som engagerat sig som följeslagare i området för att stå upp för de mänskliga rättigheterna. – Trots att människor blir utsatta för så mycket, så finns där en enorm styrka, säger hon.

Hadil har läst freds- och konfliktvetenskap vid Lunds Universitet och fortsatt med globala studier vid universite­tet i Göteborg. Det se­naste året har hon arbetat för Integrationsforum i Trollhättan och varit projektanställd för MR-dagen Fyrbodal som hölls i Folkets Hus på FN-dagen den 24 oktober. Det var ett nytt lokalt steg i arbetet för mänskliga rättigheter och ett sätt att lyfta fram all den kraft och det enga­gemang som finns i regionen, både bland organisationer och privatpersoner.

I SOMRAS FICK Hadil möjligheten att på plats få en inblick i en av världens mest långdragna och uppmärksammade konflikter. Hon ansökte och blev antagen till det så kallade Följeslagar­programmet, som startades av kyrkornas världsråd 2002. Hadil tillbringade sex veckor i staden Jeriko och Jordandalen, som löper längs Jordanfloden mellan Gennesaretsjön och Döda havet på Västbanken.

JUST STADEN JERIKO, med sina 20 000 invånare, var ockuperad av Israel efter det så kallade sex­dagarskriget 1967, men överläm­nades till den palestinska myndig­heten i enlighet med Osloavtalet som slöts i Washington 1993. Det historiska avtalet reglerade ra­marna för en process där Israel och Palestina stegvis skulle för­handla fram ett slutligt avtal om palestinskt självstyre.

DEN FORTSATTA RESAN har dock varit allt annat än enkel och även på den palestinska sidan har det rått stridigheter mellan den 

muslimska och terrorstämplade rörelsen Hamas, som kontrolle­rar staden Gaza med omnejd vid Medelhavet, och det socialistiska partiet Fatah, som har styret över de palestinska områdena på Väst­banken. Nu är parterna på väg att på nytt försöka enas om hur Palestina ska kunna styras, men det är sannolikt en lång väg kvar. Samtidigt har Israel inte släppt den militära kontrollen över de palestinska områdena.

– Att vara på plats och uppleva situationen ger väldigt mycket. Du får verkligen en insyn i hur människor har det och hur man resonerar, säger Hadil.

OSLO-AVTALETS GEOGRAFISKA upp­delning mellan Israel och Pale­stina innebar en indelning i tre olika kategorier; A, B och C, som var avsedda att gälla under en övergångsperiod fram till år 1999. Därefter skulle Israel ha dragit tillbaka sin militära kon­troll för att låta Palestina få ett eget, självständigt styre. Område A utgörs av städer och tätorter där den palestinska myndig­heten har ansvar för all admi­nistration, polis och säkerhet. I område B sköter den palestinska myndigheten administrationen, men den israeliska militären har hand om säkerheten. De större sammanhängande landområde­na på Västbanken hör till områ­de C, och här har den israeliska militären full kontroll. Det mot­svarar 60 procent av Västbanken. Dessutom kontrollerar Israel all elenergi och vattenförsörjning på hela Västbanken.

ÖVERENSKOMMELSERNA som gjor­des i Oslo har inte följts. Israel har mutat in större områden, flyttat in sin egen befolkning till de ockuperade palestinska om­rådena i så kallade bosättningar och på olika sätt också begränsat palestiniernas möjligheter. Det är med andra ord en minst sagt komplicerad politisk och militär situation som präglar många män­niskors liv.

– Som följeslagare jobbar du i ett team tillsammans med de lokala och internationella organisatio­nerna. Varje morgon fick vi inci­dentrapporter och då gav vi oss dit för att få de drabbades berättelser. Genom att visa att vi bryr oss bi­drar vi också till ett hopp bland de människor som lever mitt i konflikten och som gång på gång utsätts på olika sätt, säger Hadil.

FOLKRÄTTEN HAR FORMATS och växt fram under århundraden och reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra. Efter andra världskriget har även mänskliga rättigheter blivit en viktig del. Även om hela Israel/ Palestina-konflikten kan förefalla olösbar, så ser Hadil en skyldighet i att tro på alla de krafter som fort­sätter kämpa för att det ska bli en varaktig fred.

– Det finns många israeler och palestinier som jobbar sida vid sida för en fredlig framtid. Det är vår skyldighet att kämpa till­sammans med dem.

HADIL KOM TILL Sverige som sju­åring med sin familj. Som kurd från Irak vet hon att livet kan vara fyllt av oro och osäkerhet.

– Jag upplevde väl egentligen aldrig det själv, men mitt enga­gemang och min inriktning mot vad jag vill jobba med bygger på att jag inte gillar orättvisor. Min familj sökte ett bättre liv i Sverige och min ambition är att jobba internationellt med freds­frågor på något sätt, säger hon.

ATT SÖKA TILL följeslagarprogram­met var ett sätt att skaffa sig erfa­renhet från ett område som hon läst väldigt mycket om och för­djupat sig i teoretiskt. Både inför avresan och efter ankomsten fick den svenska gruppen utbildning om konflikten och hur man agerar som följeslagare. Allt bygger på att bidra till fred genom att stå upp för mänskligheten utan att bruka våld. Det handlar inte heller om att agera mänskliga sköldar.

– Folkrätten är vårt viktigaste verktyg och visst fanns det en viss oro för att vistas i det här området, men genom våra västar syns det tydligt vilka vi tillhör och via de lokala stödorganisationerna har vi ett brett kontaktnät.

HADILS OCH HENNES kollegors rese­berättelser syftar till att brotten mot folkrätten inte passerar förbi obemärkt. Internationell rätt för­bjuder ockupationsmakten att för­störa privat och offentlig egendom samt tvångsmässig förflyttning av det ockuperade folket, i det här fallet palestinierna. Den begrän­sade tillgången på el och vatten är ett stort problem, liksom den begränsade rörelsefriheten som den israeliska militärens avspärr­ningar och vägkontroller medför.

– I rollen som följeslagare tar du inte ställning i sakfrågan i konflik­ten, men när det gäller mänskliga rättigheterna är du inte neutral. Alla kan göra något och detta var ett sätt för mig. Jag är beredd att återvända igen om jag får möjlig­heten, säger Hadil som särskilt minns mötet med en familj i norra Jordandalen.

– De bor mitt i en militärzon och har i princip utsatts för allt inom korruption och ockupation.

HADIL HAR INSETT att det krävs ut­hållighet som följeslagare i den här typen av konflikter.

– Men framför allt har jag sett människans kapacitet och för­måga att överleva och kämpa vidare, trots systematiska försök till nedbrytning och övergrepp. Fast jag tänker att de, liksom vi här i Sverige, inte ”bara” vill över­leva utan även leva och utvecklas.

– För en rättvis fred för båda folken, krävs det mer interna­tionellt engagemang både i sak­frågan och för människorna i regionen. De upplever sig bort­glömda av omvärlden.

Fakta:

Den judiska staten Israel grundades 14 maj 1948, enligt de gränser som FN lade fram som förslag efter andra världskriget. Palestina motsatte sig förslaget och efter grundandet av Israel gick flera arabländer i krig mot Israel. Israel vann och vid krigsslutet hade landet utökat sitt territorium.

Palestina består idag av två separata områden;  Gazaremsan vid Medelhavets kust samt Västbanken. Gaza kontrolleras av Hamas, medan Västbanken styrs av Fatah och den palestinska presidenten Mahmud Abbas.

Formellt finns ingen palestinsk stat,  även om palestinska självstyret ibland av praktiska skäl beskrivs som en sådan. Osloavtalet 1993 om palestinskt självstyre var tänkt att lägga grunden till en stat, något som ännu inte förverkligats. Under hösten 2017 har nya förhandlingar inletts.

Israel ockuperar sedan 1967 de palestinska områden som liggerutanför 1967 års gränslinje (Västbanken och Östra Jerusalem). Det finns många israeliska så kallade bosättare i de palestinska territorierna och genom israeliska arméns vägspärrar har palestinier svårt att röra sig fritt, vilket strider mot folkrätten.

Ockupationen och bosättningarna är en svår inrikespolitisk fråga i Israel. Uppfattningarna går från att Israel ska ha rätt till alla palestinska områden till att Israel borde dra sig tillbaka inom 1967 års gränser. Många israeliska soldater och officerare vägrar idag att tjänstgöra på ockuperat palestinskt område.

Källor: Wikipedia, säkerhetspolitik.se, svd.se m fl.