Frågor och svar

VEM TAR HAND OM KROPPEN VID ETT DÖDSFALL?
Kroppen tar i de flesta fall sjukhuset, servicehuset eller, vid en olycka, polisen hand om. De ser till att kroppen förs till bårhuset utan att man i detta skede behöver ta beslut om vilken klädsel man vill att den döde ska ha på sig, eller köp av kista. De anhöriga kan börja planera för begravningen. Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen.

HUR OCH VAR ANMÄLER MAN ETT DÖDSFALL?
Ett dödsfall anmäls till den lokala skattemyndigheten. Det kan vara en bra första åtgärd att börja begravningen. De utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för en begravning. Från skattemyndigheten får man också andra handlingar som registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning).

MÅSTE MAN HA EN BEGRAVNING?
Man måste inte ha en begravningsceremoni. Däremot måste stoftet jordfästas (inom ett år), om man inte donerat sin kropp till medicinsk forskning.

JAG VILL HA BEGRAVNING PÅ ANNAN PLATS. GÅR DET?
Den som är med i Svenska kyrkan kan genom clearingsystemet få sin begravning i annan kyrka. I de allra flesta fall kan även jordfästning ske på den ort där man växt upp eller bott. Det finns en stor frihet att välja den präst man själv önskar. Den som är med i en annan frikyrka har ofta en plats där begravningsceremonin kan ske. Den kostnad som tillkommer berör oftast transport av den avlidne.Jag tillhör en annan religion - vad gäller?  
För en muslim är det naturligt att ceremonin sker enligt islams ordning. På samma sätt med mosaiska trosbekännare. Även här finns ett clearingsystem så att gravavgiften täcker kostnaderna för gravplats mm.

HUR ANMÄLER MAN ATT MAN VILL HA BEGRAVNING?
Det är viktigt att snart ta kontakt med den församling den avlidne tillhörde och anmäla dödsfallet och önskan om begravning. Detta kan man göra själv eller få hjälp med hos en begravningsbyrå. Då kan man planera och boka datum för begravningsgudstjänsten tillsammans och ha möjlighet att önska var begravningsgudstjänsten ska ske. Man får också veta vilken präst som kommer att hålla i gudstjänsten. Inom en månad måste kroppen gravsättas (kistbegravning) eller kremeras.

VILKA UPPGIFTER HAR EN BEGRAVNINGSBYRÅ?
En begravningsbyrå kan hjälpa till med allt praktiskt runt en begravning, men det sker alltid på uppdrag av de anhöriga. Det är de anhöriga som bestämmer vem som ska göra vad.

VEM BESTÄMMER OM BEGRAVNINGEN?
Det gör dödsboet. Ibland kan det vara svårt att komma överens om praktiska frågor. Samtala  gärna med präst eller begravningsentreprenör så tidigt som möjligt, de kan hjälpa till med råd.

KAN MAN BEGRAVAS PÅ ANNAN ORT?
Ni kan själv välja på vilken kyrkogård eller begravningsplats den avlidne ska begravas. Är det på en ort där personen inte är folkbokförd tas hänsyn till ert önskemål emot i mån av plats på kyrkogården eller begravningsplatsen.

VAD KOSTAR EN BEGRAVNING?
Kyrkorum, präst, kyrkomusiker, vaktmästare och i förekommande fall bärare är kostnadsfritt för medlemmar i Svenska kyrkan. Den har redan betalats via kyrkoavgiften. Vill man ha en sång- eller instrumentalsolist kostar det dock extra. Gravplats, gravsättning och kremering med mera betalas genom begravningsavgiften. Alla betalar begravningsavgift oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Dödsboet, eller anhöriga, står för kostnader som bland annat rör kista, svepning, kistdekoration och transporter. Läs mer under rubriken Vem ansvarar för vad?

VILKA ÄR SKILLNADERNA MELLAN KISTGRAV, URNGRAV, ASKGRAVLUND OCH MINNESLUND?
I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Det finns också något som heter askgravlund, som är en minneslund men med namnen angivna på en gemensam yta, det vill säga inte helt anonym.

VAD ÄR SJÄLARINGNING?
Själaringning var från början ett sätt att tala om för bygden att någon vara död. På många ställen har själaringningen försvunnit, men finns kvar på vissa håll och är i nutid en hedersbevisning för den döde och en stund för bön och eftertanke. Vanligen sker detta en vardag under första veckan efter dödsfallet.

VAD ÄR TACKSÄGELSE?
Tacksägelse för den som har varit medlem i Svenska kyrkan sker under en söndagsgudstjänst i den avlidnes församling. Vid tacksägelsen läser man upp den avlidnes namn och församlingen samlas i en kort bön för dem som sörjer medan kyrkans klockor ringer. Vilken söndag det blir avgör oftast de anhöriga i samråd med de som arbetar på församlingsexpeditionen. 

SKA BARN GÅ MED PÅ BEGRAVNINGEN?
Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravningen. Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Generellt kan man säga att det alltid är bättre att barnen är med, än att de blir lämnade utanför det som föräldrarna upplever. Barnen kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem. Prästen kan gärna före begravningsgudstjänsten ta fram barnen, visa dem kistan, och berätta vad som kommer att hända under begravningen.
Ta kontakt med din församling om du har frågor du vill prata med någon om.

OM MAN INTE ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKAN, HUR ORDNAS BEGRAVNINGEN?
Alla som bor i Sverige betalar en begravningsavgift som bland annat ger rätt till gravsättning på allmän begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsceremoni. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan kan man istället ordna en borgerlig begravning, dvs. en icke-kyrklig akt. Om de anhöriga ändå önskar en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan kan det vara möjligt, men det är alltid viktigt att respektera den dödes önskningar. En minnesgudstjänst kan då vara ett alternativ.

VEM HAR TILLSYNSANSVAR FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHETEN?Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn. Länsstyrelsen rätt att inspektera begravningsverksamheten och på begäran få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.