Begravningsceremoni

Begravningslagen reglerar gravsättning och kremering. I lagen finns däremot inga bestämmelser om begravningen i övrigt.

Begravningslagen reglerar gravsättning och kremering. I lagen finns däremot
inga bestämmelser om begravningen i övrigt. Hur anhöriga väljer att ta avsked
av den avlidne är en privat angelägenhet.

Anhöriga har stor frihet att göra avskedet så personligt som de själva önskar.
Avsked kan göras i en kyrka, ett kapell, en församlingssal, ett hem, en trädgård,
på en strand, vid graven på en begravningsplats eller andra lämpliga platser.
Det är inte självklart att till exempel en kisttransport för begravningsceremoni i
en privat trädgård ska bekostas av begravningsavgiften. Det är därför viktigt att
anhöriga kommer överens med huvudmannen om vem som ska betala eventuella
kostnader för transport av stoftet.

Eftersom begravningsceremonin är ett frivilligt arrangemang finns inget som
säger att det måste göras vid kistan. Avsked kan tas före kistläggning på sjukhus
eller i hemmet, eller efter kremeringen med urna.

Avskedet kan också helt utelämnas. Stoftet förs då i kistan från hemmet eller
sjukhuset direkt till begravningsplatsen för gravsättning eller till krematoriet för
kremering och sedan till begravningsplatsen för gravsättning av askan.

Begravningsgudstjänst för den som tillhör Svenska kyrkan
Den som tillhör Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. Hur stor avgiften är framgår av det årliga slutskattebeskedet. I kyrkoavgiften ingår begravningsgudstjänst
i kyrka med präst, kyrkomusiker, bärartjänst och kyrkvaktmästare. Detta gäller
även om begravningsgudstjänsten hålls i en annan församling än i hemförsamlingen.
Det är tjänstgörande präst som tillsammans med de anhöriga, kyrkomusiker
samt övriga medverkande utformar begravningsgudstjänsten. Många församlingar har en begravningspastoral, en policy för begravningsgudstjänsten, som
beskriver församlingens uppdrag i begravningssammanhanget. Hur begravningspastoralen är utformad varierar mellan församlingarna.

Normalt hålls begravningsgudstjänsten i en kyrka eller i ett begravningskapell.
Församling och tjänstgörande präst avgör om gudstjänsten kan hållas till exempel i en bostad eller i en trädgård.
Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla och besökare kan inte nekas att
delta. Det gäller även begravningsgudstjänsten. Att annonsera efter att begravningsgudstjänsten ägt rum kan vara ett alternativ om man vill begränsa antalet deltagare.

Gudstjänsten kan avslutas på två sätt:
Avslutas gudstjänsten på begravningsplatsen görs detta i samband med att
kistan sänks i graven. Då tar de sörjande avsked och prästen ber slutbönen.
Kistan har förts till graven i processionsbärning med ett bärarlag. Kyrkorådet/
kyrkogårdsutskottet bestämmer standarden på den bärning som tillhandahålls. Den kan till exempel bestå av katafalkvagn och kistsänkare som församlingen bekostar. Släktingar och vänner får om de så önskar själva bära ut kistan till graven som en sista hedersbetygelse till den avlidne.

Avslutas gudstjänsten i kyrkan/kapellet tar de sörjande avsked vid kistan eller
urnan. Efter avslutad ceremoni, då anhöriga har lämnat lokalen, förs kistan till krematoriet alternativt till graven liksom för urnan.

Begravningsgudstjänst för den som inte tillhör svenska kyrkan
En begravningsgudstjänst får hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan,
om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Beslut
om begravningsgudstjänst ska hållas fattas av kyrkoherden i den aktuella församlingen. En avgift får då tas ut för begravningsgudstjänsten. Kostnaden kan
variera mellan olika församlingar. Det är viktigt att i god tid tala med församlingen om såväl möjligheten att ha en begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning som de ekonomiska villkoren för detta.

Begravningsceremoni hos andra trossamfund
Det finns många olika trossamfund registrerade i Sverige förutom Svenska kyrkan. Många av dem ordnar begravningsceremoni för sina medlemmar. När den avlidne varit medlem i något trossamfund bör den som ordnar med begravningen ta kontakt med företrädare för det samfundet för att planera avskedsceremonin.

Borgerlig begravning
En begravningsceremoni som inte följer Svenska kyrkans ordning för begravningsgudstjänst eller ordning enligt annat trossamfund kallas för borgerlig begravning. Alla begravningshuvudmän ska tillhandahålla en lokal utan religiösa
symboler för avskedsceremonier. Kostnad för lokal ingår i begravningsavgiften.
Anhöriga får själva ordna och ansvara för en borgerlig begravningsceremoni,
bestämma hur den ska utformas och vilka som får vara med. Borgerliga begravningsförrättare finns i flera kommuner, dock inte i alla. Det behövs inget särskilt förordnande eller tillstånd för att vara borgerlig begravningsförrättare och det finns inget som hindrar att anhöriga och vänner själva håller i den borgerliga ceremonin. Kostnad för begravningsförrättare ingår inte i begravningsavgiften utan måste bekostas av dödsboet.