Människan har i alla tider använt sig av symboler för att förtydliga och tolka sin tro. Dopets mest synliga symboler är det rena vattnet, det vita brinnande ljuset och dopklänningen.
Symbolspråket kan i vissa fall vara enklare att förstå och ta till sig än det talade eller de skrivna ordet. Man har till exempel använt bilder, tecken, klädsel och smycken i alla tider i samband med riter. Symboler kan hjälpa oss att få en annan eller en djupare förståelse av dopet.
Dopvatten
Vatten är en förutsättning för allt liv. Det finns alltid med när nytt liv uppstår. När vi döps tvättar dopvattnet bort våra synder och vi blir rena.
Samtidigt som vatten är livsnödvändigt bär det på väldiga krafter. Symboliskt visar man genom dopet att man föds in i ett nytt liv, från död till liv – uppståndelse. Gud är med oss när vi går från mörker till ljus, genom död till liv, från skuld till förlåtelse, till något nytt.
Dopklänningen
Vid dop brukar de allra flesta ha på sig en lång, vit dopklänning. Inom den kristna tron är vitt festens färg. Den är också förknippad med renhet och oskuldsfullhet.
Längden på klänningen symboliserar något att växa i. När man sedan konfirmeras tar man symboliskt på sig dopklänningen igen. Konfirmandkåpan är då dopdräkten fast i rätt storlek.
Dopljuset
Vid dop ger församlingen ett ljus till den som har döpts. Dopljuset är en påminnelse om Jesus som sa att den som följer honom inte ska leva i mörker utan ha livets ljus.
Dopet hör hemma i ett viktigt sammanhang av traditioner som binder ihop släkterna i nuet och det förgångna. Vi fogas in i en lång kedja av föräldrar och barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Helheten vi fogas in i sträcker sig genom generationer och når därför utanför tiden, in i den andliga verkligheten, den som vi kallar Guds rike eller Guds familj.
Ur ”Tradtion och liv”, Martin Modéus, 2015