Lyssna

POSK

Presentation av POSK, Partipolitisk Obundna i Svenska Kyrkan i Tranås inför kyrkoval 2017.

POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan) Tranås

En kyrka utan partipolitik – på riktigt!

POSK vill bryta partipolitiseringen och förnya demokratin i Svenska kyrkan. Vi anser att engagemang i och för Svenska kyrkan ska grundas i dess tro och lära och inte på partipolitik, och vi vill att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som förmedlar Guds ord i gudstjänst och liv och talar tydligt om Jesus Kristus.

  • Kyrkan ska vara en plats där alla åldrar ges möjlighet att växa i sin kristna tro, och där människor möts över generationsgränserna.
  • Kyrkan ska vara en medveten aktör i migrations- och integrationsarbete
  • Vi vill stärka och utveckla sång och musik i gudstjänst och församlingsliv, och erbjuda verksamhet för barn under gudstjänsttid    
  • Vi vill att kyrkan ska erbjuda alternativ till kommunal verksamhet med en kristen livsåskådning som grund.
  • Förändrade ekonomiska förutsättningar kräver målmedvetenhet och ekonomisk långsiktighet

Namnlista Kyrkofullmäktige:

 

1. Johan Broman

2. Anna Eskehed

3. Katarina Carlsson

4. Leif Osbeck

5. Tomas Westin

6. Inga Fingal

7. Kurre Carlson

8. Monica Broman

9. Maria Sanfridsson

10. Jan Ehrlin

11. Rolf Stenqvist

12. Anna Samson

13. Per Ulfsbo

14. Hans Karlsson

15. Hanna Bengtsson

16. Frida Gårdmo

17. Mattias Enell

18. Rose-Mari Schill

 

På bilden:

På bilden:

Övre raden: Jan Ehrlin, Rolf Stenqvist, Anna Samson, Anna Eskehed, Hans Karlsson, Johan Broman

Nedre raden: Inga Fingal, Katarina Carlsson, Monica Broman, Maria Sanfridsson, Tomas Westin, Leif Osbeck.

 

Lite frågor och svar

Hur ser er vision ut för livet i våra församlingar om fem år?
Svar: Vi har ett levande och aktivt församlingsliv i pastoratets alla församlingar, med ett rikt och omväxlande gudstjänstliv.
Människor känner sig välkomna, samlas över generationsgränserna, utvecklar delaktighet och engagemang och känner att kyrkan är en plats och ett sammanhang där man kan växa i sin tro.
Kyrkan är också en plats där den som behöver stöd och trygghet alltid ska känna sig väl omhändertagen.
 
Vilka förslag kommer ni att lägga fram för att åstadkomma detta?
Svar: Vi arbetar för att barnfamiljer ska få bättre möjligheter att delta i gudstjänstlivet genom att erbjuda verksamhet för barn under gudstjänsttid.
Vi ser sång och musik som en viktig del i verksamheten, och vill satsa på att levandegöra gudstjänsten med ännu mer lokalt musikliv.
Vi vill se över möjligheterna till mer alternativ till kommunal verksamhet med kristen livsåskådning som grund.
Vi vill ta möjligheterna att vara en medveten aktör i migrations- och integrationsarbetet.
 
Vad tycker ni är viktigt att prioritera i ett längre perspektiv med minskade ekonomiska resurser?
Svar: Vi måste våga omvärdera sådant som varit självklart under längre tid, ta nya grepp kring vår verksamhet och vid sidan av nytänkande och utveckling också ta bort sådant som inte längre är lika aktuellt.
Vi måste också bli bättre på att komplettera grunden av pastoratets anställda med en större del ideellt arbete och breddat engagemang.
Genom att se över pastoratets fastighetsinnehav vill vi också undersöka möjligheter att sälja någon eller några fastigheter som inte används till kyrkans kärnverksamhet.
 
Behövs förtroendevalda i Svenska kyrkan?
Svar: Ja, förtroendevalda är en given och viktig del i kyrkans organisation, liksom i de flesta andra, men vi anser att uppdraget som förtroendevald ska grunda sig främst i ett lokalt engagemang och med kyrkans frågor som utgångspunkt, snarare än ett engagemang i ett politiskt parti.
Kyrkans frågor kan vara politiska, men har inte bäring i partipolitiken. Svenska kyrkan är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap.
 
Vilken är den viktigaste frågan i kyrkovalet för er?
Svar: Övergripande att partipolitiken inte hör hemma i Svenska kyrkan. På lokalt plan att utveckla en fortsatt stark och meningsfull verksamhet under förändrade ekonomiska förutsättningar.
 
Varför ska jag rösta i kyrkovalet?
Svar: Därför att du är medlem och har den möjligheten. Vi förstår att intresset känns lågt, och man har naturligtvis lika mycket rätt att vara en passivt stödjande medlem.
Men genom att avstå sin röst ger man också större möjligheter för de grupper som man inte önskar ska styra Svenska kyrkan att få ett större inflytande.