Begravningsavgiften ska täcka huvudmännens kostnader för den löpande begravningsverksamheten, dvs för att hålla och sköta begravningsplatser, genomföra gravsättningar m.m.
I Sverige är Svenska kyrkans församlingar huvudmän för begravningsverksamheten, utom i Stockholm och Tranås där kommunen är huvudman.
I januari 2016 infördes enhetlig begravningsavgiftssats för alla som är folkbokförda i Sverige och har en kommunalt beskattningsbar inkomst och oavsett om man är medlem eller inte i Svenska kyrkan. Det har riksdagen beslutat. Avgiftssatsen fastställs i november varje år av Kammarkollegiet.
Det här ingår för alla, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte:
- Bisättningslokal (lokal för visning och förvaring av den avlidne fram till begravning)
- Transport från bisättningslokal till dess att gravsättning skett (inom den egna församlingen)
- Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
- Lån av bårtäcke
- Gravsättning, vilket innebär gravöppning, återfyllnad och iordningställande efter gravöppning
- Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats under 25 år, alternativt plats i minneslund
- Kremering
- Bärare vid önskemål om jordbegravning
Det här ingår om den avlidne tillhör Svenska kyrkan:
- Begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning med präst, musiker och vaktmästare, i kyrka eller kapell (detsamma gäller om man väljer att ha begravning i annan församling än hemförsamling)
- Hyra av församlingshem för minnesstund
Bekostas alltid av dödsboet:
- Kista, urna och transport av kista till bisättningslokal
- Transporter om begravning och gravsättning ska ske i annan församling
- Annan kistdekoration än bårtäcke
- Vid gudstjänst: extra musik (förutom gudstjänstens psalmer, orgel- eller pianomusik)
- Minnesstund
- Annonsering
- Arvode (om begravningsbyrå anlitas)
- Gravvård (gravsten, kors)