Solidariskt altarbord i Valla kyrka
Foto: Malin Ringfelter

Solidariskt altarbord i Valla kyrka

Nyhet Publicerad

Förra sommaren började vi prata i vårt arbetslag om möjligheten att skapa det som flera kallar för ett ”Solidariskt altarbord”. Barbro hade med sig ett material framtaget av Kirsebergs församling som vi har använt som utgångspunkt i våra samtal.

 

När vi väl börjat prata om det blev det mer och mer självklart att det här är något för oss i Valla arbetslag. Det är ett relativt enkelt sätt att vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle.

Varje vecka dukar vi vårt altarbord för att ha fest tillsammans och fira vår gudstjänst. Vi tänder ljus, tar fram finaste silverservisen för att dela måltid med varandra och så sätter vi fram buketter av olika sorters blommor. Vi vill att det ska se vackert ut och det ska synas att det är något speciellt som vi samlas till. Det är viktigt för oss.

Det som också är viktigt är att försöka vara goda förebilder när det gäller hur vi vårdar och tar hand om den skapelse som vi människor är satta att förvalta. Vi har mycket att jobba på när det gäller det i vår församling, men vi kan börja i det lilla och relativt enkla. När Barbro kom med den lilla boken om just altarblommor, så blev det naturligt att börja just där.

Kunskap kring blomsterodling
Att läsa på om hur förhållandena kring blomsterodlingar runt om i vår värld ser ut har berört oss. Det känns på något sätt inte rimligt att köpa in blommor som drivits upp med så mycket gifter att de som skördar, framför allt kvinnor och barn, blir skadade av sin arbetsmiljö. Ofta fraktas de blommor vi använder i våra altarbuketter från länder långt från vårt eget land, och också det har en negativ inverkan på vår miljö och hur vi värnar det vi har omkring oss.

Blommorna på altaret har självklart en utsmyckande funktion, men de representerar också något större. Vi bär fram en liten del av allt det goda som vi har fått från Gud för att visa på den tacksamhet vi känner för allt det vi kan se och njuta av i vår närhet. Vi har tur, vi bor i ett frodigt land med fantastisk växtlighet vart än vi ser. Till och med nu i februari. Det borde vi kunna använda oss av, tänkte vi, och började se oss omkring utanför våra dörrar. Det är rent krasst inte någon särskilt lång promenad som behövs för att finna något som vi upplever som vackert. För en liten stund sen satte vi pärlhyacinter i en enkel vas tillsammans med vanlig mossa. Hyacinterna planterade vi för några veckor sedan i en gudstjänst med Små och stora. Mossan hämtade vi precis utanför kyrkan. Vi gjorde något enkelt och det ser helt okej ut. Vi har ju precis börjat och det ju nästan fortfarande vinter…

När ingenting alls finns att få tag på, när det vintergröna behöver kompletteras med något färgstarkt eller de dagar då ingen har möjlighet att göra det där som behövs, då kommer våra altarblommor åtminstone alltid framöver att vara köpta med rättvist och miljömässigt genomtänkta alternativ.

Skapa delaktighet
En av tankarna med det här projektet är att få fler att känna sig delaktiga runt altarbordet. Vi har börjat prata om det i församlingen och ställt frågor till några av dem som finns med i våra gudstjänster och som vi vet har ett intresse av natur och trädgårdar. Vi har också börjat plantera i odlingslådor sådant som vi kan ha användning av i både kyrka och församlingshem.

Vi hoppas att vi inom kort ska klara av att bygga upp en bra struktur för hur de som vill vara med och bidra på olika sätt ska kunna göra det. Vi hoppas också att det ska bli möjligt att ha en inspirationskväll kring detta senare i vår. En stund där vi tillsammans med varandra kan få se och lära oss att göra buketter med olika växter, färger och former. Vi tror att det kommer att bli till något bra för oss i församlingen. Ännu fler kan med sina gåvor och kunskaper få finnas med för att skapa den kyrka som vi tillsammans är och att vårda den kyrka som vi möts i. En solidarisk mötesplats där vi värnar om varandra och med en grundtanke av solidaritet för den mänsklighet och den jord som Gud har skapat.

Blommorna blir ett litet steg på vägen                                       

Valla församling genom Louise Berndtsson och Malin Ringfelter