Gudstjänst

Gudstjänst!

Svenska Kyrkans ärkebiskop, Antje Jackelén, säger så här om gudstjänsten: "Det är i gudstjänsten kyrkans puls slår.". Och i Kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans "lagbok", står det att "gudstjänsten är kyrkolivets centrum". Hur kommer det sig att gudstjänsten är så viktig? Komminister Fredrik Unger försöker svara på några frågor kring gudstjänsten. 

Varför är gudstjänsten så viktig?

I gudstjänsten samlas vi inför Gud på ett särskilt sätt. Oavsett vilka vi är och vad vi har för uppfattningar kring saker och ting får vi mötas tillsammans inför det heliga, vi ber för våra nära och kära och för hela skapelsen, skänker pengar till välgörande ändamål och vi får ta emot nattvarden. Med mycket mera.  

Men jag kan lämna pengar till välgörande ändamål ändå och jag kan be till Gud hemma! Varför borde jag då gå i gudstjänst?

Gudstjänsten är något vi har gemensamt med alla kristna över hela jorden.  Det finns många bibliska exempel på att Gud vill att vi möts tillsammans i Guds namn. Tron är förstås delvis personlig – alla har sitt eget förhållande till Gud och tron – men kristen tro är också gemenskap! I gudstjänsten möter den egna tron kyrkans tro – vi samlas, med våra olika uppfattningar och erfarenheter, tillsammans inför Gud!  

Varför firar vi gudstjänster framför allt på söndagar?

Söndagen kallas även ”Herrens dag” och har varit den huvudsakliga gudstjänstdagen sedan de första kristna efterföljarna började fira gudstjänst. På påskdagen – en söndag! – uppstod Jesus från de döda, vilket är den viktigaste anledningen till att söndagen är i centrum. Söndagen som den främsta gudstjänstdagen delar vi tillsammans med kristna kyrkor i hela världen.  

Varför firar vi nattvard? Är det inte så att det sker lite oftare i gudstjänsterna nuförtiden?

Enligt Svenska kyrkans nattvardsteologi, som vi i stort delar med till exempel katolska och ortodoxa kyrkor i världen, handlar nattvarden om att komma ihåg Jesus och vad han har gjort för mänskligheten genom sin död och uppståndelse men det innebär också en konkret närvaro i brödet och vinet – Jesus finns där på ett särskilt sätt när vi äter brödet och dricker vinet. Han blir ”ett med våra kroppar”. För de första kristna var nattvarden en självklarhet. När man träffades för att be och lovsjunga firade man ”Herrens måltid” eller ”Brödsbrytelsen”.  I Svenska kyrkan kom nattvarden efter ett tag att bli något som man var tvungen att förbereda sig inför länge och man fick absolut inte ta emot nattvarden för ofta. Under 1900-talet började vi närma oss de större kyrkogemenskaperna i världen och de senaste åren har nattvarden återigen blivit en naturlig del i Svenska kyrkans gudstjänstliv.

Men om man inte håller med om allt som sägs och man känner sig lite utanför – bör man ändå vara med?

Till gudstjänsten får man komma med alla tankar och funderingar kring tron. Vi tycker olika kring saker och ting och det är helt naturligt! Och allt som sker i en gudstjänst måste inte stämma överens med hur man känner sig för stunden. Man får ta emot nattvarden i alla fall! Och man kan absolut läsa med i trosbekännelsen även om man inte känner att man håller med om allting just då. Det vi gör i trosbekännelsen är att vi bekänner att det här är kyrkans tro – den tro som kyrkan är uppbyggd kring och som förenar oss med kristna i alla tider. När vi stämmer in i trosbekännelsen handlar det alltså inte om hur man relaterar till tron precis när man läser den.

Något mer du vill förmedla?

Kom och delta i våra gudstjänster! Självklart kan man inte alltid vara med, det kommer saker emellan. Men var med när du kan! Du behövs där – för din egen skull men också för församlingen och kyrkan. Det är det bästa du kan göra för att bygga upp församlingen.