Kyrkans historia
Tanum hade kyrka sannolikt redan på 1100-talet och den 25 april 1825 startade arbetet för att bygga om kyrkan, men man ansåg snart att kyrkan var i för dåligt skick och det utvecklade sig till ett helt nytt kyrkbygge. Den byggdes efter ritningarna av G F Oppman från Uddevalla och en av de tidigaste nyklassicistiska kyrkorna i Bohuslän. Kyrkan togs sedan i bruk 1829, men invigningen skedde året därpå.
I kyrkans torn finns ett rum med flera föremål (bänkdörrar etc) från den gamla rivna kyrkan, bl a också en valvsten med ett ansiktet i relief. Här finns också en väggmålning al secco på rummets östvägg: "Tanumbs gambla kiyrka" med landskapsmotiv i rött. Utförd av Brunius omkring 1830.
Exteriör
Kyrkan består av ett långhus med en sakristia i öst och ett torn av sten i väst. Fasaden är spritputsade och avfärgade i vitt med en sockel av granit. Taket är ett sadeltak med rött tegel och under takfoten är en profilerad och slätputsad taklist. Tornet har enkla rundbågiga ljudöppningar med kopparklädda luckor i alla väderstreck. Överst finns en svängd kopparhuv, krönt av kors i glob. Huvudingången är i väster genom vapenhuset i tornets bottenvåning. Upp till dörren är det en stentrappa, kantad av järnräcken som kommer fram till rektangulär, kopparklädd pardörr. Årtalet 1826 i svart järnsmide sitter över ingången tillsammans med ett runt fönster. Ingångar finns också på vardera långsidan, med stentrappor som leder upp till rektangulära koppardörrar. Fönsterna är höga, rundbågiga träfönster målade i grått.
Interiör
Kyrkorummet upplevs som öppet och ljust med en färgsättning som framhäver interiörens klassicistiska drag. Koret är rakt avslutat åt öster och altaruppsättningen och predikstolen är viktiga blickfång i rummet. Golvet är ett lackat trägolv från 1930 täckt med röd matta i gångar och i koret. Taket är välvt reveterat brädtak, avvalmat i koret Sakristian ligger öster om koret och byggdes samtidigt som kyrkan. Skåpinredningen är ritad av Knut Nordenskjöld från 1930, men renoverades en aning 1981. Dörren in till kyrkorummet är en gråmålad dubbel spegeldörr, indelad i fem speglar som troligtvis från byggnadstiden.
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och har ett golv av gråmålade brädor, vitputsade ytterväggar och gråmålat brädtak. Det är rödbruna takbjälkar som även har målad dekor i form av ett kors. På både norr och sydsidan finns det trappor till läktaren. Inredningen är i från renoveringen 1930 och är välbevarad. Både ytterdörren och dörren in till kyrkorummet är spegeldörrar, troligtvis från byggnadstiden.
Altaret är samkomponerat med altaruppsatsen. Gjort av trä med skulpterade och förgyllda draperier på sidorna. Altaruppsatsen är arkitektoniskt uppbyggd i form av höga pilastrar, uppburen av tempelgavel med en rundbågig nisch mellan pilastrarna, vid vilket ett stort törnkroneprytt kors är placerat. Allt är utformat i ett utpräglat klassicistiskt formspråk, med marmorerad i grått med förgyllda dekorationer. Utförd 1854 av J.M. Ruthenbeck, Uddevalla, efter ritningar av J.F. Weinberg från 1829. Restaurerad eller konserverad 1930, 1956, 1981 och 2002. Mellan 1930 och 1981 var korset i altaruppsatsen ersatt med det stora krucifix som idag hänger på kyrkans sydvägg. Altarringen är sluten, klädd i blått tyg.
Predikstolen är Tillverkad 1854 av J. M. Ruthen- beck, Uddevalla, efter ritningar av J.F. Weinberg från 1828. Restaurerad eller konserverad 1930, 1957, 1981 och 2002. Byggd i utpräglat klassicistisk som altaruppsatsen, dock med fler empiredrag. Formen är inspirerad av en antik talarstol (tribun). Den består av korg placerad på ett slutet underred, ljudtak, rygg- stycke, samt trappa. Sammanbyggd med den ena korbänken
Orgeln är troligtvis från ca år 1860 är byggd av Söderling och är ritad av J.F Weinberg 1829 och är Klassicistiskt utformad orgelfasad, indelad i tre fält med tureller emellan. Nu ett verk från 1981 av Marcussen & Søn, med 29 stämmor, varav fem från Söderlingorgeln.
Dopfunten är åttkantig med kvadratisk fot och huggen av ljus granit och är tillverkad 1907. Har en förgylld inskription på cuppan och foten.
Korbänkar är två slutna bänkrum på vardera norr- och sydsidan av koret. En vid norra, en vid södra väggen, den förra sammanbyggd med predikstolen. Byggda av slät stående panel. Den norra är sammanbyggd med predikstolen, och invid den södra är sammanbyggd en kyrkvärdsbänk. Målade i ljusgrått. Från 1800-talets mitt eller tidigare. Glasade fönsterbågar har tidigare suttit i öppningarna.
Nummertavlor - Två på korbänkarna. Rektangulära svarta siffertavlor med skulpterad och förgylld ram, och krönta av tempelgavlar med bl a förgyllda harp-ornament. Tillverkade omkring 1825.
Klockor tornet hänger två klockor med inskriptioner från 1674 respektive 1739, bägge omgjutna i Jönköping 1828.
En 360 graders bild av kyrkans interiör finns här.
