Den del av kyrkoåret vi nu är inne i kallas för fastan. Det är den 40 dagar långa förberedelsetiden inför påskfirandet. Påsken är kyrkans största och viktigaste högtid. Den knyter oss samman med kristendomens judiska arv – Jesus och hans lärjungar firade judisk påsk – och med själva orsaken till att kristendomen finns – Jesu uppståndelse från de döda.
Fastan är 40 dagar lång och börjar alltid med askonsdagen, sedan räknar man bort söndagarna som inte är fastedagar.
I Svenska kyrkan markeras fastan genom den stora insamlingen till Svenska kyrkans internationella arbete. Men många enskilda väljer att fasta även på annat sätt; till exempel genom att avstå från att dricka alkohol eller att äta kött eller kanske genom att avstå från sötsaker.
Fastan är också en tid för många att söka upp sin präst för enskilt samtal och bikt.
Tiden före fastan kallas fastlagen, det är karnevalstid. Ordet ”karneval” betyder farväl till köttet (carne som i chili con carne). I många länder firas karnevaler med stora festligheter och parader, mest känd är karnevalen i Rio de Janeiro.
Påsktiden börjar på påsknatten med påsknattsmässan. Gudstjänsten börjar med läsningar ur Bibeln, som speglar hela frälsningshistorien, Guds handlande med människan från skapelsen och till Jesu återkomst och Guds rikes fullbordan. Sedan firas dopförnyelse och inte sällan genomförs också dop mitt i natten. Påsknattsmässan går sedan mot sin höjdpunkt: eukaristin eller nattvardsfirandet.
Vad gäller mat är det alltså så att man äter semlor före fastan, inte under fastan. Det gamla namnet är fastlagsbullar. På långfredagen i stilla veckan äter man traditionellt fisk. Påskmiddagen kan med fördel bestå av lamm.
Jag önskar alla en välsignad fastetid, en tid på året att besinna sig!