Meny

Nattvarden: Historik – dimensioner – perspektiv

En mängd fakta gällande nattvarden finns sammanställda i ett så kallat biskopsbrev. Vad betydde nattvarden för de första kristna? Och vad kan den betyda för människor i dag?

I ett så kallat biskopsbrev till Svenska kyrkans präster och församlingar ”Fira nattvard” tidigare i år diskuteras många olika aspekter på nattvarden. Biskopsbrevet är utformat som en mindre bok, indelad i tio kapitel och behandlar bland annat historik kring nattvarden, relationen mellan dop och nattvard samt gemenskapen i nattvarden.

Det konstateras inledningsvis att nattvardsfirandet är en stor källa till glädje inom kyrkan. Samtidigt har också oenighet funnits kring tolkningar firandet, gemenskapen och själva utförandet. 

Utgångspunkten menar man, är att var och en som tar emot nattvardens bröd och vin bland annat kan erfara att omslutas av den kärlek som Kristus uppenbarat och förverkligat.

Denna utgångspunkt är ett resultat av två viktiga processer som Svenska kyrkan har del i.

Den första processen är en utveckling inom evangelisk-luthersk teologi. Det har skett en omsvängning så att förståelsen av nattvarden relaterar främst till gudstjänstlivet. Kyrkohistoriens kontroverser kan därmed lämnas därhän.

Den andra processen är den utveckling som har inneburit att de olika kristna kyrkorna har närmat sig varandra. På så sätt har det blivit möjligt att fokusera på det gemensamma, snarare än sådant som åtskiljer. 

Samtidigt finns förstås ett historiskt ansvar för utvecklingen. Jesus uppmaning till lärjungarna att fira måltiden blev bestämmande för den tidiga kyrkans gudstjänstliv. I Apostlagärningarna 2:41–47 talas om hur de troende deltog i apostlarnas undervisning, brödsbrytelse och böner.

De första kristna levde som Jesustroende judar. De deltog i den judiska religionsutövningen i synagogorna och i templet. Dessutom möttes de i hemmen för att fira nattvard.

Nattvardsfirandet kom snart att finna en gemensam form, bara med olika benämningar. I öster kallades den liturgi, i väster mässa. 

Vi känner fortfarande igen huvudmomenten från den tidiga kyrkan: offertorium (frambärande), nattvardsbön, brödsbrytelse och kommunion.

 

Perspektiv på nattvarden

Olika motiv, dimensioner och perspektiv på nattvarden kan kännas aktuella för människor vid olika tillfällen eller olika skeden i livet då vi firar nattvard. Ibland framträder mötet med Kristus starkast och ibland sätts gemenskapen i fokus. Här några exempel som nämns kring dessa dimensioner:

  • Gemenskapen mellan dem som firar nattvard i samma gudstjänst
  • Den internationella världsvida gemenskapen.
  • Gemenskapen med alla kristna i alla tider.
  • I det personliga livet kan perspektiven på nattvarden variera med hur livssituationen förändras.
  • Kan handla om tacksamhet, oro eller vilsenhet.
  • Nattvard kan firas som en del av vigseln.
  • Kan också tas emot i dödens närhet.
  • Kyrkoåret låter bibeltexternas olika motiv belysa vårt firande.

Frågan om när vi kan fira nattvard tas också upp i biskopsbrevet. I mässan varje söndag ges förstås tillfälle att fira nattvard när samlas i kyrkan.  Ett fokus på just söndagarna framhålls som viktigt. Men lyhördhet för människors olika livsrytm i det moderna livet bör finnas, menar man och därmed är det viktigt att ge utrymme för mässor även på vardagar.

En annan fråga är hur ofta vi kan fira nattvard. Förr i tiden kunde läggas extra tonvikt vid nattvardens helighet. Av detta drogs slutsatsen att nattvard inte ska firas för ofta. I biskopsbrevet menar man att det har kunnat leda till att människor upplevt att det inte varit rätt att fira mässa varje söndag. När det firas gudstjänst med nattvard avstår man kanske därför hellre från att gå till kyrkan. Men här framhålls även att den som av olika skäl väljer att sitta kvar i bänken eller tar emot personlig välsignelse under nattvardsfirandet är en del av gemenskapen.

I dokument från olika kristna kyrkor framhålls att många i dag erkänner varandras dop. Dopet ses om något gemensamt och grundläggande, utan att skillnader i dopsyn och doppraxis förnekas eller upphör att finnas. Denna samsyn är en gåva att värna. Det gör att Svenska kyrkan inte förfogar fritt att bestämma om nattvardsbordet ska öppnas för odöpta. 

I gudstjänsten kontrolleras givetvis aldrig vem som är döpt och vem som inte är det. Då gäller en inkluderande syn. Det är viktigt att göra dopet tillgängligt och vägen till dopet lätt. 

Detta och mycket annat finns att läsa om i Fira nattvard. Här kan den laddas ned eller inhandlas i fysisk utgåva.

Ladda ned Fira nattvard som pdf för utskrift

Beställ ett fysiskt exemplar av Fira nattvard från Svenska kyrkans webbshop.

 Text: Christina Dagberger