Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Täby församling Besöksadress: Attundavägen 3, 18323 TÄBY Postadress: BOX 208, 18323 TÄBY Telefon:+46(8)58003500 E-post till Täby församling

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Kyrkkaffe på söndag!

En trevlig samvaro med prat och gemenskap i samband med söndagens gudstjänster.

Gudstjänster och kyrkkaffe i Täby församlings kyrkor. Varmt välkommen att vara med!


Gribbylunds kapell

Gudstjänst kl. 10. Kyrkkaffe efteråt cirka kl. 11.

S:t Olofs kyrka 

Gudstjänst kl. 10. Kyrkkaffe efteråt cirka kl. 11.

Täby kyrka

Gudstjänst kl. 11. Kyrkkaffe efteråt cirka kl. 12.

Tibble kyrka 

Gudstjänst kl. 11. Kyrkkaffe efteråt cirka kl. 12.

Näsbyparks kyrka 

Gudstjänst kl. 16. Kyrkkaffe före gudstjänsten, kl. 15.

Kyrkkaffet har i många år varit och är en möjlighet att träffa gamla och nya bekanta. Man började helt enkelt med att stanna kvar en tillsammans och prata om vardagen, livet eller gudstjänsten över en kopp kaffe.

Det första skriftliga belägget för ordet kyrkkaffe är från Svenska Dagbladet 1924, enligt Svenska Akademiens ordbok.

 

Några nedslag i kaffets historia

1685 

Första registrerade kaffeimporten till Sverige. Ett halvt kilo lossas i Göteborgs hamn som medicin. Okänd adressat.

1687 

Kaffe dyker upp som medicinskt preparat i de svenska apotekens listor.

1728

Enligt Stockholms stadsmuseum fanns det detta år femton kaffehus i Stockholm. 

1760-talet

En intensiv debatt fördes om kaffets för- och nackdelar. Carl von Linné tillhörde dem som varnade för dryckens hälsovådliga egenskaper. Så här skrev han på 1760-talet: »Den synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar för tidigt åldrande.

1850 (cirka)

Ordet kaffebröd dyker upp i svenskan.

Sekelskiftet 1900

Då började man betrakta kaffet som en svensk nationaldryck. Vid denna tid ökade kaffeimporten till Sverige drastiskt, från drygt 12 000 ton 1881 till 37 000 ton 1913. I de flesta hushåll, både i städer och på landsbygden stod kaffet på spisen dagligdags. Vanligtvis köpte man bönorna hela för att rosta, mala och koka dem i hemmet. I fattiga familjer blandades kaffet ofta ut med surrogat i någon form. Det kunde vara cikoria, maskrosrötter, sockerbetor eller rostad råg. Ofta återanvändes sumpen flera gånger med resultat att kaffet blev allt tunnare och mer utspätt tills man kostade på sig att slänga i en nypa nymalda bönor.

Första och Andra världskrigen

Under världskrigen ransonerades kaffet eftersom importen av bönorna i princip upphörde på grund av blockader, minering och krigföring till sjöss. De som inte hade råd att köpa kaffe på svarta börsen – där priset kunde vara tio gånger så högt som i butikerna – fick dryga ut de snåla kafferansonerna med något av de industritillverkade surrogat som marknadsfördes. 

2019

Under de senaste åren har de mest trendmedvetna kaffeälskarna börjat intressera sig för kaffe på högre nivå; mikrorosterier, baristakurser och avsmakningar är bara lite av allt som nu finns att ta del av.

 

Källor: Anna Braw: ”Kyrkkaffe”, Populär Historia.