Johan Palmstruchs grav och vapensköld i Täby kyrka

Johan Palmstruch brukar kallas det svenska bankväsendets fader. Hans affärsverksamhet Stockholms Banco blev senare världens första riksbank.

Få kyrkor i Uppland har så många inskriftsförsedda gravhällar bevarade i golvet som Täby kyrka. Det är prominenta personer, nu från en svunnen tid, som fått sina sista vilorum där. Det finns femton gravmonument försedda med inskriptioner.

En av dessa stenar är en pampig dubbelhäll i barockstil, belägen vid ena sidan av altaret, över den ryktbare personen Johan Palmstruch, det svenska bankväsendets fader, som uppfann de första sedlarna i Europa. Detta skulle dock senare bli hans olycka.

I kyrkan hänger också Johan Palmstruchs iögonfallande vapensköld. Den har som motiv tre hopflätade palmträd med ett heraldiskt lövverk. Det är skulpterat i trä samt försett med akantusblad, som avbildats från växten mjukakantus, även kallad björnklo, ett vanligt bladornament under antiken och renässansen.

Johan Palmstruch – vem var han egentligen? Han föddes i Riga år 1611. Hans namn var då Hans Wittmacher. Någon gång under 1630-talet lämnade han Riga för Amsterdam, där han 1635 fick rätt att driva handel. Efter några år dömdes han till fängelse för ett brott han sade sig vara oskyldig till. När han efter många år frigavs begav han sig till Sverige, där han år 1651 adlades med namnet Palmstruch för faderns förtjänster. Fadern var verksam i Riga och hade bland andra Gustav II Adolf och svenska staten som kunder.

Johan Palmstruch gifte sig före 1644 med Margareta von der Busch och bosatte sig i Gribbylunds gård i Täby, numera Gribby gård. Han startade sin affärsverksamhet Stockholms Banco och 1656 gavs han kungligt tillstånd att öppna en "vexel- och länebank", efter mönster från Amsterdam.

Karl X Gustav tillsatte en överinspektör, som skulle vaka över verksamheten varför banken redan från början hade drag av statsinrättning. Utlåning och insättning var två åtskilda rörelser i samma företag. Utlåningen bekostades med insättningarna i växelbanken. Banken tog ut en avgift för insättningar, och införde 1661 bancosedlar – sedlar utfärdade av Riksbanken –  för att underlätta verksamheten, eftersom kopparmynten var tunga att hantera. Sverige var därmed först i världen med att ge ut banksedlar.

Men värdet på sedlarna sjönk, och de förbjöds av regering och riksdag 1664. Man hade använt sig av ett system som i korthet går ut på att banken lånar ut mycket mer pengar än man verkligen har möjlighet till. Detta ansågs ha varit orsaken till sammanbrottet för Stockholms Banco. Det skulle dröja länge innan Sverige fick några sedlar igen. Bankkrisen ledde till att banken gick i konkurs. Den köptes den upp av Sveriges riksdag och ombildades till Riksens ständers bank, och genom detta grundades världens första riksbank.

Johan Palmstruch dömdes till landsförvisning för sitt misslyckande med banken och han förlorade sitt adelskap. Han utdömdes också att betala skadestånd, ett straff som skulle ombildas till dödsstraff om det inte infriades. År 1670 benådades han, men avled året därpå. Först 19 år senare begravdes han i Täby kyrka. Även hustrun och dottern är begravda där.

Text och bild: Christina Dagberger

Fakta:
Täby kyrka – en presentation
Wikipedia
Populär historia