Kyrkogård med blommande buskar och kyrktorn i fjärran.
Foto: Hans-Åke Grinde

Kistgravar och Urngravar

De vanligaste formerna för gravsättning i Sverige.

Kistgrav är, som namnet beskriver, en plats avsedd för gravsättning av en kista. Storleken kan variera men nuvarande mått är 3x1 meter. Äldre gravplatser kan vara flera meter breda men då fick man även betala en avgift för gravplatsen och på så sätt "boka" en framtida viloplats för familjen.

I Sydöstra Jämtlands pastorat tillåter vi att platsen bredvid en ny kistgrav reserveras för make eller maka. Reservationen gäller lika länge som gravrätten d.v.s. 25 år. I praktiken innebär detta att en kistgravplats som är två kistor bred har plats för 4 kistor. Outnyttjad gravplats kan upplåtas för annan gravsättning när reservationstiden gått ut.

Urngrav är också, som namnet beskriver, en plats avsedd för gravsättning av urna. Ytan som används är 1x1 meter och i den ytan skall även gravanordning (gravsten) även få plats. Gravsättning sker på 60-70 cm djup och urnan skall vara av "förgängligt" material (oftast pressat papper) som förmultnar relativt fort på detta djup. 6-9 urnor kan gravsättas i en och samma urngrav. Urnor kan även gravsättas i en kistgrav. Det mindre grävdjupet förhindrar naturligt att kvarlevor grävs upp vid urnsättning i kistgrav. Däremot förhindrar gravsatt urna framtida kistgravsättningar i samma gravplats.

Gravrätt är rätten att disponera en viss yta på kyrkogården. Rätten gäller från och med gravsättningen och 25 år. Vid ny gravsättning i samma grav förlängs gravrätten med 15 år osv. Från år 2000 är dessa regler lika för hela Sverige men äldre gravar kan ha andra regler som varierar från en förvaltning till en annan. Kolla med din egen förvalting när det gäller äldre gravplatser.

Gravrättsinnehavare är den person som innehar gravrätten. Den kan även delas mellan flera personer som då har lika stor rätt/ansvar för gravplatsen. Se separat artikel nedan.

GRAVRÄTTSINNEHAVARE

En ny gravplats skall alltid ha en gravrättsinnehavare. Det är oftast maka eller make eller barn till den avlidna men det är de anhöriga som har anvaret att utse gravrättsinnehavare. Om det inte sker ger begravningslagen rätten till kyrkogårdsförvaltningen att utse en sådan.

Som gravrätttsinnehavare har man både rättigheter och skyldigheter.

Till gravrättsinnehavarens rättigheter hör bl a:

  • att bestämma vilka som får gravsättas inom gravplatsen.
  • att bestämma gravanordningens utseende och beskaffenhet.
  • att bestämma om gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt.
  • att kunna medverka till att gravrätten förnyas vid upplåtelsetidens utgång.
  • att överlåta eller återlämna gravrätten.

Till gravrättsinnehavarens skyldigheter hör bl a:

  • att hålla gravplatsen i ordnat och värdigt skick.
  • att iaktta kyrkogårdsförvaltningens föreskrifter beträffande grav-anordningarnas utseende och beskaffenhet samt gravplatsens utsmyckning och ordnande i övrigt.
  • att anmäla ny gravrättsinnehavare.