Hällesjö kyrka

Att Hällesjö haft en egen kyrka sedan medeltiden är bekräftat då man 1314 förekommer en förteckning om erlagd sexårsgärd till Uppsala. Rotakyl cum anexa heter det, och annexet är Håsjö. Man kan också se i gamla skrifter att Hällesjö och Håsjö socknar tillsammans benämnes Kälarne. Kälarne är således ett gammalt samlingsnamn för hela trakten. Namnet Rotakyl eller det mer folkliga Rotakäl var alltså socknens namn fram till åtminstone tiden för digerdöden. Namnets stavning har varierat lite; Rotakyl, Rotakil, Rothakiael eller Rotakäl.  

Om den äldre kyrkan vet man att den var byggd i sten med gavelrösten av trä. Det finns ett gammalt kort taget av kyrkan strax innan den revs. Kyrkan var mycket enkel och saknade kor, sakristia och vapenhus. Den hade 14 små bänkar där alla hade sin givna plats, för barn fanns ingen plats att sitta, de måste stå. Vad gäller pojkarna står det ”I choret skola gossarna stå och wänia sig med sången”. Denna kyrka revs 1873. Man ansåg sig inte ha råd att underhålla 2 kyrkor. Det finns även forskare som tror att det före den lilla stenkyrkan ska ha funnits ett enkelt kapell i trä. Av den gamla kyrkans interiör finns en del bevarat. Till exempel den gamla altartavlan från 1686. Den köptes i Hudiksvall och forslades till Hällesjö med häst och släde. Den sitter numer att beskåda under läktaren på norra väggen. Som kuriosa kan nämnas att vid inventering den 13 januari 1689 låg ett björnskinn på altarpallen. Detta bruk att lägga ett björnskinn på pallen framför altaret går tillbaka till ännu äldre tiders folktro om att lägga naturen under gudsmakterna. Av de gamla inventarierna finns ett triumfkrucifix, 1500-tal, ett gammalt rökelsekar, St Rochus helgonbild samt den tidigare nämnda altartavlan. St Rochus förvaras numer på länsmuseet, han ansågs ge skydd mot pesten. Från 1600-talet finns förvarat också på länsmuseet en predikstol i plattskärningsteknik från den gamla kyrkan. En altaruppsättning från 1747 står uppställd i församlingshemmet. Den är påfallande lik Frösö kyrkas altaruppsättning från samma århundrade. 

Klockstapeln bör också nämnas, den ståtliga stapel som idag står på kyrkbacken uppfördes 1781 med samme byggmästare som något år tidigare gjort stapeln vid Håsjö gamla kyrka. Medan Håsjöstapeln anses som den nättaste av Pål Perssons byggen brukar sägas att Hällesjö stapeln är den ståtligaste. Hans staplar känns igen på den åttkantiga formen och de lökformade kupolerna. Att det funnits stapel före Pål Perssons bygge vet man av inventarieförteckning från år 1689. Där nämns ”1 st. klåcka, medelmåttigt stoor med skiönt liud”. Under 1700-talet blev kyrkan för liten och man började planera för en utvidgning eller tillbyggnad av den gamla kyrkan. 

Från sockenstämmoprotokoll från 1791 vet man att sockenmännen förbundit sig att köra sten till kyrkan. Av detta blev intet och man började planera för en helt ny kyrka. Från och med 1803 kan man i kyrkoräkenskaperna i detalj följa byggnadsförloppet av nya kyrkan. Från och med år 1822 upptar räkenskaperna en årlig utgiftspost på 17 rdl årligen för nybygget. Under tiden måste man även underhålla de befintliga byggnaderna, 1824 repareras den östra gaveln. Stapeln får en översyn 1829. Det finns detaljerade uppgifter från detta som bl.a. upptar ”1 ¼ kanna brännvin åt Arbetsfolket under stapelmålningen”. 1839 finner vi de första beläggen till förberedelser av kyrkbygget. Byggmästare Daniel Andersson får betalt för skjuts och traktamenten för att utse plats för kyrkbygget. Det blir Badstugubacken på kronofjärdingsman Anders Bergs ägor. Där finns också en post för kyrkoritning till mäster Sundin. Även han har tydligen gjort ett utkast. På sockenstämman 1842 får prosten Burman i uppdrag att skaffa kostnadsförslag och ritningar till en ny kyrka. Tre år senare, 1845, ser man i sockenstämmans protokoll att prosten Burman givit byggmästare Lindstein i uppdrag att utse plats för nybygget, göra ritningar, samt komma med kostnadsförslag. Man antar Lindsteins förslag. År 1846 antas vid sockenstämma en ritning utförd av ”Kungliga ÖvferintendentsEmbetet”. Den antas enhälligt av stämman. Ritningen   är signerad av Hawerman. Det är möjligt att Lindsteins förslag är antaget men att man gjort vissa justeringar. Han får i varje fall uppdraget att leda arbetet. Av bevarat kontrakt kan man se att Lindstein förbundit sig att mot 1000 rdl banco, fullborda bygget inom år 1848. 1938 upptas en utgiftspost för kyrkoritningens befordrande och för erhållande av Nådig stadsfästelse för densamma. Den ritningen förkastades troligen på högre ort. 

Av inredningen kan nämnas predikstolen tillverkad av Salomon Hägglöf från Häggenås för 152 riksdaler. Kyrkfönstren tillverkade av glasmästare Strandel. Snickerier har utförts av flera personer, bl.a. Sven Engström och Jonas Hellsén. Smidet har utförts av Nils Ragnarsson från Gastsjö. Målnings- och förgyllningsarbeten har utförts av Göran Sundin från Sunne. Smidesvaror köptes från Graningebruk. Orgel införskaffades också, en ny och dyrbar. Detta beslöts på sockenstämma den 22 april 1849. J. K Ek från Torp i Medelpad åtog sig att för 800 rdl banco, bygga en orgel. Detta verkställdes 1850.

1923 renoverades kyrkan invändigt, ny altartavla och målningar i taket utfördes av konstnären Gabriel Strandberg. Altartavlans inramning utfördes av bygdens egen son; snickaren Nils Petter Lundström. Den nya kyrkan uppfördes under åren 1846-1848 under ledning av byggmästare A. F Lindstein. Vid midsommarhelgen, 25-26 juni 1853, invigdes kyrkan av biskop Israel Bergman. Den gamla kyrkan revs 1873 och på dess plats på gamla kyrkogården står en minnessten. År 1882 får socknen sin första egna präst efter digerdöden. Oscar Amrén tillträder då tjänsten som komminister enbart med Hällesjö socken som arbetsområde. Amrén avled redan 1883 och efterträddes av Per Johan Strindberg (1885-1905). 1894 valdes Axel Edvard Lindahl till komminister i Hällesjö, han innehade tjänsten till 1903. Från 1903 fram till 1997 var kyrkoherden i Hällesjö-Håsjö pastorat bosatt i Hällesjö prästgård. Både prästgården och församlingshemmet är sålt till privata ägare under 2000-talet.