Foto: Anders Gustafsson

Brunflo kyrka

Brunflo kyrka ligger vackert på en höjd alldeles intill den kända kastalen.

Brunflo kyrka invigdes 1 november 1775. Den byggdes på samma plats där det redan på 1100-talet fanns en korskyrka tillägnad Sankt Olof.

Altaruppsättningen är utförd i gustaviansk stil av Johan Edler från Lockne.
Altartavlan är utförd av Jämtlandskonstnären Pehr Sundin från Sunne och skänkt av prosten Zetterberg år 1800.

Predikstolen är utförd av Johan Edler år 1786 och motivet är Jesus och de sovande lärjungarna i Getsemane.

Foto: Hans-Åke Grinde

Rokokon präglar de bägge ingångsdörrarna med snidade rankor och änglahuvuden.

Av de medeltida inventarierna är den märkliga dopfunten av sandsten av speciellt intresse. Den är ett verk av den gotländske mästaren Sighraf, verksam 1170-1215.

Vid kyrkan ligger Brunflo Kastal
Ett 30 meter högt landmärke som i flera sammanhang fungerar som en symbol för hela Brunflobygden. Ett imponerande byggnadsverk uppfört i kalksten under senare delen av 1170-talet. Med en yta av 9 X 9 meter inhyser Kastalen nu kyrkklockorna där den äldsta är gjuten i Stockholm 1665. Tornets överbyggnad av trä fick sin kupol under 1895-1897. Under 2002 renoverades spåntaket och skall nu hålla förhoppningsvis 100 år till.

Kastalen fungerade som magasin för förvaring av insamlade naturalier samt skattepersedlar, vilka tillhörde ärkebiskopen. Den har även haft försvarsfunktion i orostider. I dag fungerar den som klocktorn. Kastalens bas är 9 x 9 meter och murarna är 16,5 meter höga. Tornhuven av trä är byggd senare och är 11 meter hög. I öster finns på bottenvåningen en gammal fönsteröppning och i ett av hörnen finns en trång medeltida trappa.

Vid Sunne kyrka, Härnösands stift, finns rester av en likadan kastal, men den är delvis raserad.

Kastaler är mycket ovanliga i norra Sverige. De två som finns här i Jämtland visar att området hade en stor betydelse under medeltiden.

Framme i koret i kyrkan finns sedan 2015 "Barnens altarskåp". Där finns alla möjligheter att leka kyrka på olika sätt. Prästkläder, bröllopskläder, dopfunt, kista, nattvardsbägare mm, allt i storlek för de mindre barnen. Allt är välkommet att testa, och vi räknar med att den som använder det återställer det som det var.

Altarskåpet är tillverkat i Västerås stift av Västerås möbelhantverk och textilkonsulenten i Västerås stift. Foto: Hans-Åke Grinde

Man kan komma och leka både som privatperson, men även skolklasser är välkomna att testa, och undervisas om kyrkans särskilda material.

Om orgeln

Brunflo kyrka har en historiskt sammansatt orgel huvudsakligen med stämmor från Johannes Mentzel 1986, samt få stämmor från tidigare orglar byggda av Christian Schuster (tillsammans med C.O.C Lindgren) 1885 (Borduna 16), och H Lindgren 1941 (Principal 8).
 
Den har en välbevarad tidig sengustaviansk empirefasad från första orgeln byggd av Eric Nordquist i Nora 1807 som påminner en del om fasaden påorgeln i Ovikens gamla kyrka ritad av Adelcrantz 1794).
 
Utformningen påminner om en tredelad arkadfasad med förhöjt mittparti där öppningen är igenbyggd och arkadmotivet istället antytt med ett rundbågigt dekorelement.
 
1807 stod kyrkans första orgel färdig byggd av Eric Nordquist, Nora. Orgelfasaden är bevarad och i stort oförändrad från denna orgel. (Disposition av L. F. Hammardahl, Arbrå.)
1885 skedde en om- och tillbyggnad av C. O. C. Lindgren och C. Schuster.
1941 Nybyggnad, H. Lindegren, Göteborg
1986 Nybyggnad, Johannes Menzel, Härnösand
 
Orgeln har två manualer och självständig pedal. Den har 26 stämmor och är mekanisk. När den nya orgeln skulle byggas av Johannes Menzel fick vaktmästarens son delar av det gamla spelbordet, registerandragen, som han använde i sitt lådbildsbygge.

En historiskt sammansatt orgel huvudsakligen med stämmor från Johannes Mentzel 1986, samt få stämmor från tidigare orglar byggda av Christian Schuster (tillsammans med C.O.C Lindgren) 1885 (Borduna 16), och H Lindgren 1941 (Principal 8).

Interiörbild från Brunflo kyrka som visar orgeln och orgelläktaren.
Foto: Michael Eriksson

Välbevarad tidig sengustaviansk empirefasad från första orgeln byggd av Eric Nordquist i Nora 1807 (jfr. Oviken, ritad av Adelcrantz 1794). 
 
Utformningen påminner om en tredelad arkadfasad med förhöjt mittparti där öppningen är igenbyggd och arkadmotivet istället antytt med ett rundbågigt dekorelement.

1807 Kyrkans första orgel färdig, Eric Nordquist, Nora (1 I/Bp). Orgelfasaden bevarad och i stort oförändrad från denna orgel. (Disposition av L. F. Hammardahl, Arbrå.)
1885 Om- och tillbyggnad av C. O. C. Lindgren och C. Schuster (13, II/P).
1941 Nybyggnad, H. Lindegren, Göteborg (24, II/P).
1986 Nybyggnad, Johannes Menzel, Härnösand (26, II/P).
 
Orgeln har två manualer och självständig pedal.
26 stämmor. Är mekanisk. När den nya orgeln skulle byggas fick vaktmästarens son delar av det gamla spelbordet, registerandragen, som han använde i sitt lådbildsbygge. 
 
Huvudverk:
Borduna 16’
Principal 8’
Rörflöjt 8’
Oktava 4 ’
sesquialtera 2 chor
Mixtur 4 chor
Trumpet 8’

Svällverk:
Hålflöjt 8’
Liebl.Gedakt 8’
Fugara 8’
Voix céleste 8’
Principal 4’
Spetsgedakt 4’
Waldflöjt 2’
Nasat 1 1/3
Scharff 3 chor
Oboe 8’

Pedal:
Subbas 16’
Principal 8’
Gedakt 8’
Koralbas 4’
Hålflöjt 2’
Trumpet 16’
Skalmeja 4 ’
Tremulant

Informationen om orglen kommer från Härnösands stifts orgelinventering.