Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Svalövsbygdens pastorat Besöksadress: Realskolegatan, Forslidsgården, 26821 Svalöv Postadress: Box 23, 26821 Svalöv Telefon: +46(418)667700 E-post till Svalövsbygdens pastorat

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Torrlösa kyrka

Följ länken för att lyssna och se bildspel: Guide till Torrlösa kyrka

 

Torrlösa kyrka 1849

Professor C.G. Brunius, Lund, ritade denna märkliga kyrka. Märklig, därför att den fick formen av ett grekiskt kors, ej latinskt. Kyrkan är byggd av gråsten i romansk stil och förefaller vara äldre än den är.
Altartavlan med Jesus i centrum är tillkommen efter kyrkans färdigställande, år 1929. Den är en kopia av den danske konstnären
Carl Blocks motiv "Christus consolator". Originalet finns i Landskrona, Sofia Albertina kyrka. Predikstolen från den gamla kyrkan är från omkring 1628.
 
Nedanför predikstolen finns dopfunten i ek från 1707. Dopfatet i mässing är från 1500-talet. I dopfatets botten finns en relief med bebådelsen som motiv.

År 1956 bekostade greven av Trolleholm upphängning av två 1600-talsepitafier över släkten Thott.
På läktaren står en av vårt lands märkligaste orglar. Fram till 1849 fanns hela orgeln i Helsingborgs Mariakyrka. Torrlösa församling anslog år 1961 110000 kronor till restaurering av orgeln. Orgeln kallas Buxtehude-orgeln, därför att organisten och kompositören Dertrich Buxtehude spelade på den 1657-1660, då han var organist i Mariakyrkan i Helsingborg.

VÄGBESKRIVNING: Väg 1208 österut från Svalöv, 3 km.

Buxtehudorgeln
Orgeln har fått sitt namn efter den dansk-tyske orgelmästaren Diderik Buxtedhude, född i Helsingborg 1637 och död i Lübeck 1707. Han blev organist i Mariakyrkan i Helsingborg 1657, i Helsingör 1660 och från 1668 i Mariakyrkan i Lübeck.

Orgeln och läktaren i Torrlösa kyrka byggdes ursprungligen för Mariakyrkan i Helsingborg. De är daterade till 1641, då orgeln byggdes om. Det ursprungliga orgelverket är äldre. På originalfasaden, som numera är försvunnen, fanns vapensköldar för den 1585 avlidne landsdomaren i Skåne, Sten Bille och hans hustru Kristina. Det är inte osannolikt att dessa båda under sin livstid skänkt orgeln till kyrkan eller medverkat därtill. Han hade fått tillstånd att i Helsingborgs Mariakyrka inreda ett gravkor för sin släkt. Lägger man också till de fragment av renässansdekor, som finns i behåll från den äldsta orgeln, trodde man kunna sätta tillkomsttiden till omkr. 1850. Vad man känner till är att denna äldre orgel var mindre än den nuvarande. Fasaden var smalare. Sidorna var försedda med flygeldörrar, som stängdes till när orgeln inte var i bruk. Fragment av dessa har tillvaratagits inne i orgeln. De har en renässansdekor med blomstermotiv av tidig karaktär.
När orgeln 1849 flyttades till Torrlösa fanns ett i läktarbarriären inbyggt ryggpositiv, som utelämnades vid nyuppsättningen. Av detta finns endast en flygeldörr kvar, försedd med målningar på båda sidor. Föreställande "Herdarnas tillbedjan" och "Jungfru Maria".

Orgel och orgelläktare renoverades och ändrades 1641. Orgeln fick sin nuvarande renässansfasad med skulpturinramade pipfält. I krönet finns Christian IV:s krönta namnchiffer i en av lejon buren sköld. Fasaden blev rikt målad i guld, silver och färger av Lauritz Conterfejer (Lars målare). Denne målade också nya apostlabilder. En apostel fick ge plats åt namnen på prominenta personer, som medverkat vid orgelns tillkomst. Bland dessa namn fanns också organistens, Johannes Buxtehude, fader till Diderik. Hans troligen egenhändiga namnteckning finns också kvar på en inspektionslucka, som fortfarande sitter kvar i orgelhuset. Efter 1641 synes inga ändringar av betydelse ha vidtagits, så länge orgeln stod i Mariakyrkan. En reparation är förtjänt att nämna på grund av de märkliga orsaker som låg bakom. Dåvarande organisten, Georg Metius, rymde ur tjänsten och tog värvning vid flottan i Karlskrona år 1695. Denne hade stulit huvuddelen av orgelns blypipor och sålt dem till skrot, dock knappast fasadpiporna.

Orgeln köptes på en auktion för 600 riksdaler 1849 av Torrlösa församling, forslades dit men hästar och vagnar och sattes in i den då nybyggda kyrkan. Då fick läktaren ett helt annt utseende än den haft i Mariakyrkan. Den hade där inte dominerat på samma sätt. Där hade den sin plats i norra sidoskeppet med sex apostlar på västra och sex på östra sidan. Dessa båda läktarsidor sammankopplades i Torrlösa till en bred fasad, som sträcker sig tvärs över hela kyrkorummet. Inskriptionstavlan från 1641 togs bort och i dess ställe sattes en av det utrangerade ryggpositivets flygeldörrar. Därigenom blev en viktig del av det äldsta orgelverket bevarat. Denna dörr förvaras nu på annan plats i kyrkan och är ersatt av en ny inskriftstavla, som i korta drag redogör för orgelns historia.

1961 anslog Torrlösa församling kr. 100.000:-- till en genomgripande renovering av orgeln. Orgelverket restaurerades och fasadens och läktarens skulpturer och målningar konserverades. Övermålningar särskilt på orgelhuset avlägsnades och 1600-talets marmorerade ytor framtogs. Orgelns fasadpipor hade en gammal dekor med förgyllda ornament under ett lager av grå oljefärg.

Mariakyrkan i Helsingborg har försökt köpa tillbaka sin gamla orgel, men har hos Torrlösaborna inte fått gehör för detta.

BUXTEHUDEORGELN I TORRLÖSA
Fasaden uppförd i Helsingborgs Mariakyrka
1641 av Johann Lorentz. Vissa inre delar från
1500-talet. Diderik Buxtehude och hans far
Johann B. Har spelat på denna orgel. Såld
1849 till Torrlösa. Rekonstruerad av Frobenius 1962.

Disposition:
Huvudverk II: Ged.8´*, Princ. 4´*, Ged. Fl. 4´*,
Kvint22/3´*, Okt.2´* spetsfl.2´*,
Sesq. II, Mixtur III, Cymbel II,
Trump. 8´.
Ryggpositiv I: Ged. 8´, Princ. 4´, Rörfl. 4´, Nasat
22/3´*, Okt. 2´, Scharf III, Dulc.8´.
Pedal: Subbas 16´*, Princ. 8´', Ged.
8´*, Princ. 4´*, Rauschqw. II,
Trump. 8´, Cornett 2´.
Gamla stämmor se *.