Sunne kyrkogård, prostgraven
Foto: Birgitta Persson

Sunne kyrkogård, kort historik

Exakt hur gammal kyrkogårdens äldsta del är vet vi inte med bestämdhet, men den kan vara medeltida.

Det ursprungliga området var litet, men utökades etappvis under 1700- och 1800-talen. Under 1900-talet byggdes kyrkogården ut fyra gånger; 1921 den östra delen, 1951 den norra, 1971 den södra delen och slutligen 1987 området allra längst norrut. En ny utvidgning söderut är genomförd och togs i bruk år 2010.

Sunne kyrkogård har karaktären av en parkkyrkogård. Det dominerande trädslaget på de äldre delarna är lind, men på de nyare områdena finns också mycket alm, thuja och björk samt häckar av bl a häggmispel och hagtorn. Ett grusgravskvarter på den gamla delen finns bevarat; dessa gravar omges av stenramar eller måbärshäckar.

Bland gravarna märks den s k Prostgraven från mitten av 1700-talet. Graven rymmer bl a prosten och professorn Anders Fryxell (1795-1881). En porträttbyst av honom är placerad framför kyrkans södra ingång. På kyrkogårdens äldsta del ligger även familjen Påhlssons på Rottneros kolumbarium med nischer för urnor och med framförliggande gravhällar. Ett tiotal gravar är hägnade med järnstaket eller kätting.

Den nya kyrkogården från år 2010 är skapad med en bäck och en större damm i dess centrala del. Kyrkogården innehåller idag flera askgravlundar och traditionella gravplatser, samt en avdelning ämnad för muslimska gravsättningar. En minnespark för församlingsbor gravsatta på annat håll är också skapad. Den nya kyrkogården är välbesökt och kallas allmänt för en begravningspark.

 

Sunne kyrkogård, den nyaste delen
Nyaste delen av Sunne kyrkogård. Foto: Birgitta Persson