I samband med min diakonvigning i juni 2010 lästes bl.a. dessa ord:
"... Diakonen skall försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida, och uppmuntra och frigöra Guds folk till det som är gott, så att Guds kärlek blir synlig i världen."
Dessa rader har jag inklistrade i min kalender för att jag ska påminnas om mitt och kyrkans uppdrag. Det uppdrag vi har fått från Jesus Kristus själv. Han som ger den fred och frid som inte världen kan ge.
Vi som kyrka ska förmedla hopp i en många gånger hopplös tillvaro. När världen tycks rämna måste vi be och agera för världens fortlevnad. För allt vackert som finns och som vi vill bevara för oss och för alla våra efterkommande. Därför stämmer vi in och ber med ärkebiskop Martin Modeus ord. Hoppas att ni ber med mig:
" Gud, världen darrar i undran, sorg och rädsla över framtiden. Hör våra röster, vår oro och vrede över våldets makter, vår sorg och våra rop på barmhärtighet.
Vi ber om FRED på jorden, och tills freden kommer, om vapenvila, andrum och möjlighet att förbinda mänsklighetens sår. Vi ber om besinning hos ledarna, dem som har vapnen och makten i sin hand.
Vi ber att hatets och förnedringens ord ska tystna. Om omvändelse för krigets påskyndare ber vi.
Vi ber för krigens offer, för dem som förlorat sina nära, för dem som sårats till kropp och själ. För dem som räcker hjälpande händer i rasmassor och i bombregn.
Bevara oss för att förlora tron, hoppet och kärleken i dessa dagar när så mycket ont står dem emot.
Gud, förbarma dig över din sargade värld!
AMEN".
PAX// Gunilla