Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Skee kyrka

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger mot bergssidan och är avskilt belägen vid vägen en kilometer norr om samhället Skee. Ca 150 m sydost om kyrkan står ett klocktorn från 1673. Det är murat och byggt som en kastal. Det låga taket har en spira. Öster om kyrkan, på andra sidan vägen, ligger ett församlingshem. I nära anslutning, norr om kyrkan ligger ett gravfält. Landskapet präglas av de öppna odlingsmarkerna i sprickdalarna som avlöses av tvärt stigande bergshöjder. Skee kyrkomiljö tillsammans med Folkestad drygt 2 kilometer söder om kyrkan utgör riksintresseområde med odlingslandskap, fornlämningar, medeltida kyrka, prästgård och skola. Gravfälten har inslag av monumentala anläggningar. I socknen som helhet finns ett flertal miljöer med välbevarade odlingslandskap och fornlämningsområden, bl a Blomsholm, några kilometer norr om kyrkan, som hyser centralortsindikerande järnåldernslämningar med sju gravfält, storhögar, domarringar och en skeppssättning. I anslutning finns också Blomsholms säteri med välbevarad trähusbebyggelse från 1700-talet. Namnet Skee, ursprungligen 1265 Skediuhofi, har efterleden hov vilket är kultplatsindikerande. Skee ligger ca 6 km öster om Strömstad.
 
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan murades under 11- eller 1200-talet med ett enskeppigt långhus som smalnar av österut mot det lägre och smalare absidkoret. Senare under medeltiden uppfördes en sakristia intill korets nordmur. 1685 byggdes ett vapenhus framför långhusets sydportal. Ett par år senare utvidgades sakristian. Vid ombyggnader 1794-95 revs vapenhuset, långhuset förlängdes mot väster och intill dess gavel byggdes ett nytt vapenhus.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Medeltidskyrkans exteriör avspeglar de förändringar som skett i senare tid. 1794-95 påbyggdes korets murar till samma höjd som långhusets. De nuvarande fönsteröppningarna i södra kormuren och i långhusets långmurar förutom det mellersta upptogs. Långhuset täcks av ett sadeltak, vars övre del fortsätter över koret som har brutet tak, valmat mot öster. Absiden har ett halvrunt, sluttande snedtak. Åren 1923-24 genomgick kyrkan en stor restaurering efter förslag av arkitekt Axel Forssén. En ingång från 1800-talet i sydmurens mitt igensattes, medan medeltidskyrkans portaler återupptogs eller konserverades. Från den äldsta tiden är tre portaler bevarade: en sydlig i koret, i långhuset ytterligare en sydlig samt en nordlig. Vid 1790-talets ombyggnad insattes den medeltida västportalen från 1200-taletet i långhusets nya västgavel. Portalen härrör av allt att döma inte från kyrkans äldsta tid. Krönet, en madonna, står nu inne i kyrkan. Invändigt täcks absiden av ett hjälmvalv. Koret har ett flackt trätunnvalv. Här har funnits målningar (brädorna borttagna) som troligen utförts av Christian von Schönfeldt 1730. Målningar av honom från detta år är bevarade i sakristian. Från koret öppnar sig en dubbel triumfbåge - bågen är i två avsatser - mot det trätunnvälvda långhuset. Vid 1920-talets restaurering påträffades fragment av kalkmålningar i absiden och koret, i det sistnämnda framställande Treenigheten. Figurativa takmålningar utfördes i långhuset och det anslutande korpartiet av Gunnar Erik Ström och vegetativa slingor av Henning Ståhlberg. Det sällsynt praktfulla altarskåpet är från norra Tyskland och anses vara utfört i Lübeck på 1490-talet. Flyglarnas dörrar flyttades 1686 till mittpartiets baksida. Samtidigt inramades mittpartiet med nytt ramverk, en ny predella snidades liksom de två portaler med krönfigurer som flankerar altarskåpet. På ett altare intill korets nordmur står den madonna som utgjort krön på 1200-talsportalen i väster (se ovan). Predikstolen i barock bär årtalet 1671 omgivet av donatorernas initialer. Ljudtaket och trappräcket är inte bevarade. Den nuvarande bänkinredningen ifrån 1800-talets slut i nygotisk stil ombyggdes delvis vid Forsséns restaurering och målades av Filip Månsson, som utfört fler konserveringsarbeten i kyrkan tillsammans med sin medhjälpare C. M. Zellman. Läktaren utmed västväggen byggdes under de stora arbeten som utfördes i kyrkan under 1790-talet.

Dopfunten är en avgjutning av originalet från 1200-talets första hälft av svart täljsten; såldes 1873 till Statens Historiska Museum. Orgelfasad från 1800-talets mitt i klasssicistisk stil.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.