Tidsenheterna vi använder är hämtade från naturen, och ibland är de delar av givna mått. Året är ett varv runt solen för vårt lilla klotformade hem i universum. Månaden i stort sett ett månvarv runt jorden från ny till full och nedan och sedan ny igen. Dygnet är jordklotets rotation runt sin egen axel ett varv, från midnatt via dag till midnatt igen, eller var man nu vill börja räkna i den ständigt nya cykeln som dygn efter dygn efter dygn innebär. Timmarna, minuterna och sekunderna är dygnet indelat i mindre delar med hjälp av matematik: 24, 60, 60, 100, 1000, 10 000, osv. Minsta nanosekund är som mätenhet ursprungligen grundad i dygnets längd, även om grundenheten sekund numera utgår från svängningar i strålningen från cesium-133.
En grundläggande tidsenhet hämtar dock inte sin definition från iakttagelser i naturfenomen: veckan. Den är inte en jämn indelning av år eller månad. Ingenting i naturen säger att just sju dagar är en självklar period mer än till exempel fem. Veckan som tidsenhet har sin grund i en av Bibelns flera skapelseberättelser. Det är rimligt att säga att den har sin grund i mänsklig erfarenhet: vikten av rytm och omväxling mellan aktivitet och vila.
”Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk.”
Vi behöver en sund rytmisk växling mellan ansträngning och vila. Det är gott, ja nödvändigt, med pauser och återhämtningsperioder. De kan vara korta eller långa, det viktiga är att du finner dem, värdesätter dem och värnar dem. Gärna med en fast rytm. Här finns en biblisk förebild, uppmuntran och bekräftelse: du inte bara får ta emot vilostunderna, du uppmuntras att hålla den högt. Här finns inget dåligt samvete, inget ”jag ska bara”. Bara nåd, gratis. Vi får gå ut ur tiden, den uppmätta tiden spelar mindre roll, den upplevda tiden blir viktigare.
Min förhoppning är att du i det här numret av Gloria ska finna fler tankar om tid som kan vara till glädje och nytta för dig. Jag önskar dig en välsignad höst.
Christofer Lundgren, domprost
Den här texten var första gången publicerad i församlingens tidning Gloria nr 3, hösten 2023.