Två personer sitter mittemot varandra. Den ena lutad mot ett jättelikt blockljus.
Foto: Stina Löfgren

Att bli utesluten kan försvåra sorgearbetet för barn

Om ett barn är för litet att förstå vad som försiggår kan de inte heller ta skada av det. Om det är tillräckligt stort att förstå och har en egen relation till den döde är det viktigt att barnet får vara med och ta farväl. Därför finns det ingen ålder som är olämplig för barn att närvara vid en begravning.

Att sörja en förälder, syskon eller mor- och farföräldrar är helt
naturligt för ett barn.

Gör gärna barnet delaktig i ceremonin. Den som håller i begravningen, prästen eller officianten kan förbereda barnet på vad som kommer att hända.

För ett barn som sörjer kommer hemlighetsmakeri kring uteslutande från begravningen med säkerhet att försvåra sorgearbetet. Ibland leder det till fantasier som skapar skräck och fobier långt fram i barnets liv. Barn som får vara delaktiga i dödens och sorgens process får redskap som gör det lättare för barnet att bearbeta sorgen och leva vidare.

Vad ska man undvika? Tro inte att barn och ungdomar inte sörjer bara för att de inte visar det så tydlig. Allt som bekräftar att barnet har det jobbigt är bra, på så sätt blir de inte ifrågasatta i sin sorg. Ibland säger man att barns sorg är randig. Ena stunden kan de gråta och vara ledsna, andra stunden leker de och är glada. De går inoch ut ur sorgen för att orka.

Undvik att påstå att du förstår hur det känns. Barn föredrar att
omgivningen säger att de är ledsna över det som hänt. Säg inte att någon har somnat in eller gått bort. Det kan skapa stora missförstånd
för de yngre barnen. Ljug inte för barnet, var så ärlig du bara kan.

Text: AC Ståhlberg

Behöver ni extra stöd?

Sorgegrupp för barn i församlingen: Kontakta bitr. kyrkoherde Jenny Sjögreen,jenny.sjögreen@svenskakyrkan.se

Sorgegrupper för vuxna i församlingen: Kontakta diakon Ulf Klingowström ulf.klingowstrom@svenskakyrkan.se