Det finns så mycket som tar tag i var och en av oss människor när Julen närmar sig.
Det ena adventet efter det andra, och helt plötsligt är det fjärde. Lite varstans kan det höras, alltifrån en stor PUST! med STÅNK! om allt vad detta innebär av stress och bekymmer, till en inandning av förväntan om vad allt detta troligen kommer att innebära. Två sidor av samma mynt - eller snarare högtid och helg.
Det är så lätt för alla som varit med förut att tro att det bara är en återupprepning. Nej, skulle jag säga. Det är snarare något återkommande.
Vi återbrukare - vi är ganska många - har sparat lite av varje från gamla jular för att plocka fram år efter år. Men det som våra bananlådor härbärgerat på vinden under övriga året, stjärnor, änglar, julkrubbor, glitter och mycket annat, det innehållet är i sig som ett slags omslagspapper.
Vi plockar fram allt för att få den rätta stämningen. Vi fyller gärna köket med julens alla dofter och smaker. Men Julens kärna - och stjärna - är evangeliet om Jesus Kristus. Evangeliet är liv, det är förhoppning och där finns även möjlighet till en dos av nyfikenhet.
Och visst vore det trist, både i livet som helhet och runt julaftonskvällen, oavsett om man är gammal eller ung, om man slutade vara nyfiken! Det gäller såväl vad som gömmer sig under det skrynkliga pappret och det krusade snöret på julklappen som vad livet bär med sig i framtiden.
Vad julklappen innehåller? Det skulle jag inte vilja berätta om jag visste, med tanke på att bevara spänningen, men när det gäller livet med Jesus skulle jag snarare säga att det för varje ny upptäckt ger smak efter mer.
Vi behöver inte vänta på någon viss tidpunkt eller datum, som med julklapparna. Vi kan redan nu stilla lite av nyfikenheten på vad Jesus kan göra i vårt liv. Smaka på evangeliet:
En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be. När han slutade sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar”. Då sade han till dem: ”När ni ber skall ni säga: Fader, låt ditt namn bli helgat, låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning.” (Lukas 11:1–4)
En riktigt välsignad jul och ett välsignat nytt år!
Magnus Eriksson, församlingsherde i Stora Lundby församling