En person med målade naglar följer med sitt pekfinger melodin i en uppslagen psalmbok.
Foto: Kristin Lidell /Ikon

Nya psalmer och Den svenska psalmboken 1986

Nyhet Publicerad

Gråbobon Henrik Tobin är ordförande i det nationella projekt som jobbar med att ta fram nya psalmer till psalmboken. Här skriver han om psalmen som begrepp, dess historik och framtid. Artikel ur Ljusbäraren hösten 2023, text: Henrik Tobin

Ibland får man intrycket av att nästan allt kan rymmas inom termen psalm, som om psalmen vore en fritt svävande satellit vars bana med tiden blivit alltmer slumpartad och därmed oförutsägbar.

Det är alltså inte alldeles enkelt för en psalmförfattare eller tonsättare att fånga själva essensen i psalmen, samtidigt som psalmen behöver landa i funktionen, sammanhanget, gudstjänsten och sången.

Vad är en psalm?

Termen ”psalm” är inget entydigt begrepp. Psalmen vilar i mer än tre tusen års historia, där det israelitiska folkets ökentält bildar en gudstjänstmylla som vi via Psaltarens sånger får näring av än i dag. Men ”psalm” är i det svenskkyrkliga sammanhanget en sång som kan få hemortsrätt i Svenska kyrkans huvud-
sångbok. En sådan psalm ska stå i överensstämmelse med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära men också vara ekumeniskt öppen.

Särskilda centrala kriterier, låt oss kalla dessa för nav i kyrkans kosmos, är

  • kyrkan i dess allmännelighet och Svenska kyrkan i synnerhet
  • kyrkans gudstjänst
  • den gemensamma sången i mindre eller större grupp; församlingen.

Psalmen behöver också fogas in i mycket större perspektiv. Den ska

  • stödja själavården och den enskildes andaktsliv
  • vara en pedagogisk resurs
  • kunna fungera som långsiktig kulturbärare
  • utgöra en språkreferens. 

En sjungande kyrka

När man studerar kyrkans sångliga historia bör man komma ihåg att psalmdiktningen fram till omkring 1500-talet inte främst hade målet att skapa funktionella sånger för en kristen grupp eller församling. Det handlade i stället primärt om att genom sången meditera över Guds väsen, egenskaper och närvaro. 

Biskop Kyrillos av Jerusalem (ca 315–386) kan ge ett målande exempel på sådan undervisning. När han undervisar dopkandidaterna i Gravkyrkan med dess utsmyckningar och ständigt pågående sång målar han också en inre fresk. 

Han säger till de församlade: "Skåda nu uppåt med sinnets öga, föreställ er änglakörerna och Gud, alltings härskare, på sin tron, den enfödde Sonen sittande på hans högra sida och Anden tillsammans med dem, troner och herradömen som utför sin tjänst, och var och en av er, man och kvinna, bland de frälsta. Låt era öron redan liksom genljuda av denna sköna sång som änglarna skall stämma upp för er som är frälsta."

Spolar vi fram historien till 1500-talet och reformatorn Martin Luther får nyttan en särskild betoning; även psalmen ska "göra nytta". 
Luther skriver: "Ty inget på jorden är kraftigare än att göra de sorgsna glada, de glada sorgsna, de modfällda frimodiga; att locka de högdragna till ödmjukhet, att stilla och dämpa den heta och okontrollerade kärleken, att minska avunden och hatet; och vem kan räkna upp alla människohjärtats rörelser som regerar människorna och lockar och driver dem antingen till dygd eller last; vidare att tygla och regera densamma sinnesrörelsen; ty, säger jag, inget är kraftigare än musiken."

Psalmsången i framtiden

Vart tar framtidens psalmsång vägen? Utöver Svenska kyrkan och de fristående samfunden har invandring och flyktingströmmar tagit både församlingar och civilsamhället med överraskning. Var finns psalmerna som svarar mot dessa folkgruppers behov? Och hur kan Svenska kyrkan låta sig berikas av kristna traditioner som tar med sig inspiration och fördjupning till gudstjänstfirandet?

Vart tar psalmen vägen? Svaret ligger kanske i den största av utmaningar: Att den gudstjänstfirande församlingen men också människor oavsett relation till kyrkan grips av budskapet, texterna, sångerna och musiken. Utan den gripenheten förblir psalmen stängd, hur "lyckad" en psalmbok än ser ut. Och gripenheten börjar alltid hos mig och dig.

Henrik Tobin är ordförande i den nationella grupp som tar fram nya psalmer till Den Svenska Psalmboken. Han har också varit organist i Stora Lundby församling. Han intresserar sig för gränslandet mellan teologi, liturgi och musik och kyrkomusikens idéhistoria. 

Henrik har skrivit böckerna ”Den underbara harmonin: aspekter på musikens teologi” och ”Ett gemensamt kosmos: perspektiv på musik, liturgi och teologi”.

Henrik Tobin
Foto: Jonas Tobin

Under delar av nittiotalet var Henrik prefekt vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet (nuvarande Högskolan för scen och musik). Han var därefter under flera år verksam inom GOArt - Göteborg Organ Art Center - med ambition att verka för ett levande samspel mellan utbildning, forskning, framförande av musik och byggande av instrument, samt studera förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst.

Henrik Tobin har dessutom under många år varit redaktör för Kyrkomusikernas tidning samt varit Lärarförbundets konsult i kyrkomusikerfrågor.

Kvinna som läser tidning.

Församlingstidningen Ljusbäraren

Stora Lundby-Östads församlingstidning heter, från och med sommaren 2022, Ljusbäraren. Här kan du läsa och ladda ner tidigare utgåvor i pdf-format. Tidningen öppnas i ett nytt fönster.