En flygande havsörn med en nyfångad fisk i klorna. Bakgrunden är blå vågor
Foto: Dorothea Oldani

Havsörnens flykt över Mjörns vatten

Nyhet Publicerad

Text av avgående församlingsherde Per Abrahamsson till Informationsbladet hösten 2020.

Det är verkligen en förmån att få bo mellan Mjörn och de stora skogarna Alefjäll och Risveden. Här finns hänförande utsikter och djupa vatten, lappuggla och fiskgjuse, bäver och räv. Att se havsörnens flykt över Mjörn är närmast en andlig upplevelse.

Men det handlar inte bara om synintryck. Forskning visar att naturen påverkar oss rent fysiskt. Det gröna klorofyllet och doften av skog och mossa sänker blodtryck och puls, hämmar stress och läker depression. Krama ett träd och det utsöndrar fytoncider, en gas med antibakteriella egenskaper som stimulerar immunförsvaret och dödar infekterade celler hos människan. Läkare kan numera skriva ut skogspromenader istället för antidepressiva mediciner på recept. Naturen bär på läkande krafter.

Men inte bara det. Skapelsen väcker också det existentiella hos oss. Vi erfar att vi är del av något mycket större som väcker tacksamhet och förundran över tillvarons mysterium. Vi växer som människor när vi inser hur små vi är. Jorden är bara ett litet stoftkorn i Vintergatans ytterkant. Och Vintergatan med sina 200 miljarder stjärnor är bara en galax bland hundratals miljarder. Vem har inte stått under en stjärnklar himmel och begrundat sin försvinnande obetydlighet och förgänglighet? Vem är jag i allt detta stora? Vad är meningen med allt?

Den kristna traditionen har alltid tolkat denna erfarenhet som ett anrop från en annan värld. Den betraktar den fysiska verkligheten som ett avtryck av en större och osynlig dimension. Skapelsens skönhet och komplexitet vittnar om en outgrundlig Skaparhand som allt annat vilar i. Precis som konstverket vittnar om konstnären, som texten säger något om författaren, så säger skapelsen något om Skaparen.

Det är här vi börjar röra oss mot tillvarons andliga dimension. Tanken att det bakom världsalltet finns en urkraft som genomströmmar och bär upp hela universum. En kärlekens magnetiska dragningskraft som låter oss ana att vi är ämnade för ett högre mål. Ett anrop från en annan värld som vi är kallade att svara på. Det anropet har fått sin tydligaste gestaltning i Jesus från Nasaret. I honom har Kärleken fått ett ansikte och en blick som helt kan förändra vårt sätt att se på världen. Att följa honom är att träda in på en väg som öppnar mot nya horisonter och som vida överträffar våra privata drömmar. I hans efterföljd blir vi delaktiga i Guds plan för mänsklighetens och hela skapelsens helande och upprättelse.

Om texten

Per Abrahamsson har nyligen avslutat sin tjänst som präst i Stora Lundby och Östad församlingar.
Texten om skapelsen är hans avskedshälsning, men han hälsar också att han fortsätter bo kvar ”i den skönaste av alla bygder”.