3 advent - Ljusbäraren Lucia

Text av kyrkoherde Jannica Norén

Ni är världens ljus. En stad på ett berg kan inte döljas och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen. (Matt 5:14-16)

Lucia betyder ”den lysande” eller ”ljusbäraren”. Det finns många legender om Lucia, men det vi vet är att hon ville leva sitt liv med Jesus och sprida hans ljus till andra.

Lucia föddes år 283, i en rik familj i Syrakusa på Sicilien. Pappan dör när Lucia är liten och hon växer upp med sin mamma som är kristen. På den tiden var det förenat med livsfara i romarriket. Kejsaren förföljde de kristna och ingen vågade tala öppet om sin tro.

Trots faran bestämde sig Lucia för att leva sitt liv som kristen och ge sitt liv till Jesus. Hon ville inte gifta sig, men problemet var att Lucia var en mycket vacker ung kvinna och hade många beundrare.  

Mot sin vilja lovade Lucias mamma bort henne till en man, men Lucia ber till Gud att hon skall slippa undan giftermål. Hennes räddning kommer när mamman blir svårt sjuk och ingen läkare kan bota henne. Då övertalar Lucia sin mamma att besöka helgonet Agatas grav och där ber hon att mamman skall bli frisk. Lucias mamma blir botad och som tack för detta mirakel, lovar hon att Lucia inte behöver gifta sig. Lucia ger hemgiften åt det fattiga, men mannen som hon är bortlovad till bestämmer sig för att hämnas.

Han går till kejsarens ståthållare och berättar att Lucia är kristen och vart hon bor. Lucia arresteras och döms till ett liv som glädjeflicka på en bordell, men på vägen dit får man problem. Kärran som skall frakta Lucia står som fastklistrad i marken och går inte att rubba, trots att den dras av starka oxar. Då bestämmer man sig för att bränna Lucia på bål, men lågorna viker undan och skadar henne inte. Man häller då kokande olja över henne, men hon förblir oskadd.  I desperation kör man ett svärd genom hennes hals, men inte heller då dör hon. En präst kommer och ger henne nattvarden en sista gång, sedan dör Lucia, bara 20 år gammal.

Lucia avbildas ofta med ett svärd eller en dolk. Det röda bandet runt hennes midja är blodet som rinner ner från hennes hals. Ljuskronan i håret kommer från en annan legend där Lucia delar ut mat i fängelsehålorna. För att kunna bära med sig så mycket mat som möjligt, fäster hon ljus på huvudet för att ha händerna fria och samtidigt se vart hon går.

Tredje advent handlar om att bana väg för Herren, så att hans ljus kan spridas och bli synligt. Vi har också kallelsen att vara ljusbärare och att lysa upp människors mörker.

Lucias berättelse lever vidare och sprider ljus i vårt land när det är som mörkast. Svenska kyrkans julinsamling arbetar för alla flickors rätt till ett värdigt liv. För sjuttonhundra år sedan blev en ung flicka bortlovad och när hon vägrade giftermål utsattes hon för våld och kränkningar innan hon dödades.  Lucias öde tillhör inte det förgångna. Varje dag hotas, misshandlas, könsstympas och gifts flickor bort. Lucia bröt mot förväntningarna och hävdade rätten till sin tro, sin kropp och sina egna val. Genom våra gåvor kan julinsamlingen sprida ljus till flickor i världen som hotas av mörker.

En gammaldags reservoirpenna ligger i en anteckningsbok, fylld med handskriven text.

Tankar inför helgen

Pastoratets präster, diakoner och församlingspedagog funderar över kommande söndags texter.