Älska! textversion
För det tredje är inbjudan att bli kvar i Kristi kärlek en kallelse till att älska: varandra, våra medmänniskor och hela skapelsen. Jesus upprepar flera gånger sitt bud till oss ”ni skall älska varandra”. Ja, han säger till och med att vi älskar Gud genom att hålla hans bud att älska varandra. Att älska Gud är med andra ord ingen from känsla eller abstrakt idé, utan något vi gör genom att älska våra medmänniskor och medvarelser.
Ja, jag skrev medvarelser, ett ord som är nytt för många. Ordet understryker att vi människor är beroende av och står i relation till den övriga skapelsen. Att vi är en del av den. Klimatkrisen och den pågående massutrotningen av arter utgör ett existentiellt hot mot mänskligheten. Det vittnar om att vi under alltför lång tid levt som att vi förfogar över skapelsen när vår uppgift är att förvalta den. I mitt biskopsvapen syns en grön jordglob. Den påminner om att vi delar detta jordklot med myriader andra levande varelser, medvarelser som också är älskade av Gud. Därför är Jesu uppmaning ”älska!” också en kallelse att med omsorg återupprätta skapelsen, ja älska den.
Att ”bli kvar” kan låta som en uppmaning till passivitet, till att sitta still. Men av avskedstalet framgår att detta ”bli kvar” inte är fråga om ett passivt förhållningssätt, utan tvärtom en aktiv livshållning som föder handling. Jesus beskriver kallelsen att älska som vår uppgift att ”bära frukt”. Kallelsen att älska, bära frukt, är inte snävt riktad till den egna kretsen av vänner och familj, utan Jesus säger att han ”bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt”. Att bli kvar i Jesus kärlek är alltså att gå ut i världen och bära frukt genom att älska den: våra medmänniskor, medvarelser och hela skapelsen.
Det är ingen liten uppgift och Jesus talar dessutom om att bära rikligt med frukt. Är det möjligt, kan vi det? Ja, men här finns ett viktigt samband. Kallelsen att älska hänger ihop med uppmaningen att räkna med Gud. Om vi inte räknar med Gud, kan vi inte älska och bära frukt på det sätt som Kristus kallar oss till. Jesus säger:
Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra.
Jesus inbjudan att bli kvar i hans kärlek är för det tredje alltså en kallelse att älska varandra och vår värld. Men kom ihåg: utgångspunkten för kallelsen att älska är att vi redan är Guds älskade, och att vi i våra liv får räkna med Guds närvaro och hjälp. Gud som genom den heliga Anden alltid är här och nu. Med dig, med oss.