Ström var redaktör för tidningen Vår kyrka (nu Kyrkans Tidning) från 1946 och utvecklade den till en viktig röst i samhällsdebatten. 1959 blev han direktor för Svenska kyrkans diakonistyrelse (idag motsvarande Kyrkokansliet). Ingmar Ström ansågs vara en utpräglad liberalteolog och vågade tala klartext om sex och samlevnad i konfirmandläromedel. Han tog människors livsfrågor på allvar och gick nära dem i både radio (161 morgonandakter) och genom programmet ”Vad säger kyrkan?”. Han blev vår första riktiga TV-präst. 1979 tog han initiativ till bildandet av Samarbetsrådet för judar och kristna.
Åren som biskop
Ingmar Ström valdes till biskop 1971 och vigdes i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Ruben Josefson. Han blev en biskop i stockholmsk anda. Tydligt kristen och tydligt medveten om vad som behövdes i en sekulariserad storstadsmiljö. Samtidigt var Ström medveten om den ännu inte färdiga organisationen som skulle hålla samman Stockholms stift och utvecklade den. En stiftsbyrå, en tidig variant av stiftskansli, bildades och en informationssekreterare anställdes.
Ingmar Ström hade ett stort engagemang för barn och respekt för deras frågor. Han engagerade sig i förfall och nedskärningar i skolorna. När han var ny som biskop fick han rådet att vara präst bland präster och människa bland människor. Han vände detta till att vara människa bland präster och präst bland människor. Han menade att mission borde ersättas med dialog med andra religioner och livsförklaringar. Ingmar Ström var folklig med sin kärvhet och en orädd biskop som ofta stötte sig med de konservativa men hade människors öra. Med sin journalistiska begåvning och sin lite kärva klarspråkighet gav han röst åt många. I en radiointervju får han frågan om vad det är som gör att människor lyssnar så uppmärksamt till honom och svarar då på sitt lite buttra sätt: ”Jag brukar tala mig själv till rätta och då angår det andra också!”
Avtryck
Ingmar Ström gav ett starkt stöd till prästvigda kvinnor. Hans nyårsdagspredikan från 1978 i Storkyrkan publicerades i Dagens Nyheter och citerades i många sammanhang. Hans absoluta mening var att samma kyrka inte kan vara både för och emot kvinnor i prästämbetet. Ström efterlyste också en levande kyrka och inte en döende och förgiftad kyrka. Han mästrades av ärkebiskop Olof Sundby som menade att det var fel att rikta sådan kritik från predikstolen. Ingmar Ström replikerade: ”Jag ångrar ingenting. Tvärtom. Om man inte ska väcka debatt, varför ska man då predika?”.
Epilog
Ingmar Ström dog 2003, 90 år gammal, i Sofia församling. Ersta hade varit hans boplats de senare åren. Hans gravplats finns på Lidingö kyrkogård där också hustru Karin, som dog 1984, ligger begravd.
Kontroversiellt
Biskoparna Helge Brattgård och Bertil Gärtner uteblev från hans biskopsvigning. Anledningen var att de inte kunde acceptera hans konfirmandbok ”Kom och se”, där de uppfattade att han förnekande jungfrufödelsen, diskuterade abort och sex före äktenskapet alltför tydligt.
Mer att läsa
Kom och se! Konfirmandlärobok, 1966 Vad tror du själv? 1982
Därför ger jag inte upp, 1988 Kvinnor i Gamla testamentet, 1994