Foto: Louise Linde

Tornterassen och urnornas skick

Vi visste att det var dåligt - men inte riktigt hur dåligt. Vi besöker tornterassen när plåtslagarna tar upp plåten. Fram träder ett trä i inte alltför bra skick. Urnorna, som vi trodde hade grus i sig, har ett annat och problematiskt innehåll. Men här löser vi problemen!

Telefonen ringer väldigt tidigt. Nu händer det! säger Micke Swedberg. I dag tar vi upp plåten på tornterassen.

När vi kommer upp lite senare har Micke Swedberg, Micke Larsson, Alexandr Mats och Douglas EriKsson från AB Oskar Janson Plåt & Smide hunnit ta bort plåten från räcken och delar på tornterassen. Nu ser man skicket.

Troligen gjorde man en ”lappa och laga”-renovering 1934, vilket urnorna vittnar om.  Modernare skruvpluggar har också hittats som tyder på någon form av ”lapp och lag” vid ännu senare tillfälle. Men under plåten ser man ett väldigt, väldigt gammalt torkat trä. Träet har ingen bärighet längre och är väldigt lätt. Det är skört och mycket av träet har gått in i kompostering, dvs total förmultning.

Vi tittar på urnorna och de är spruckna. Dessa renoverades 1934, vilket plåtbrevet i en av urnorna tyder på. Man lade vid den renoveringen in cement där träet helt hade förmultnats.  Genom åren har denna blandning av material gjort att urnorna svällt upp och plåtfogarna har spräckts av kyla och ansamling av vatten. Träet från 1700-talet är nu helt förmultnat. Vid denna renovering kommer man istället att återskapa nya urnor efter mall. Man kommer även att lämna urnorna tomma på innehåll och se till att det finns avrinning.

Det svåra med renoveringar av kulturbyggnader är att man alltid försöker bevara så mycket som möjligt, så långt som möjligt. Detta innebär att man oftast lappar och lagar över lång tid, tills det kommer till en punkt då man verkligen måste byta ut. Då blir det oftast genomgripande insatser. Det är då, som bygghantverkare och timmermän, kommer in och arbetar med att återskapa med traditionella hantverksmetoder.

Simon Sköld och timmermännen från firman L I Tak, som vi följde vid takstolsrenoveringen, arbetar nu på tornet med tre olika saker:

De har skapat en mall -  en jigg över urnorna som plåtslagarna kommer att slå fram formen på. Urnorna kommer att bli likadana som de tidigare. Själva jiggen är i ek för att kuna hålla mot plåtslagarnas formning av kopparplåten. Listerna och utsmyckningarna i jiggen är hyvlade och svarvade för hand med handverktyg.

De kommer att bygga upp tornterrassen och balustraden på ett bygghantverksmässigt vis med ramsågat virke, klippspik med rosettskalle och med handsmidd spik. Under virket som ligger direkt mot sten och tegel kommer näver att användas för att isolera mot fukt.

L I tak arbetar även med träet på tornets urtavlor. Där återskapar man lister och byter ut delar av träet på urtavlorna. En av urtavlorna är i väldigt dåligt skick och där gör man en återskapning.

Foto: Max Laserna

Max Laserna, antikvarie, har även han varit uppe i tornet för att undersöka hur det stod till när allt var upprensat. Max Laserna hittade bl a färgen som lanterinen (torntoppen) hade på 1700-talet. En vacker röd/brun färg. Se bild ovan!

Här nedan ser vi Max Lasernas bilder från hans besök.

Det är ändå fantastiskt att det går att återskapa en tid genom material och metoder från förr. Kanske kommer man vid nästa renovering att undra varför man gjort på ett visst sätt eller varför det finns en ljusare träbit just där. Det är det som är tjusningen med kulturbyggnader. De bär på historia och hemligheter.


Tack till Micke Swedberg, Simon Sköld och Max Laserna för delning av bilder.