Storkyrkans ungdomskör i Berlin

Onsdag 15 juni
Dags för avresa. Klockan är 5.30 och vi är på väg. 

Tony Margeta, körens dirigent, står och arbetar febril vid incheckningsmaskinen.

När alla korister anlänt är det dags för säkerhetskoll. Vi letar efter den minst långa kön på Arlanda. 

Vi ska på körresa till Berlin med Storkyrkans ungdomskör. Med på flygresan är Mattias Wager domkyrkoorganist, som redan är inne vid gaten. Några korister har valt att ta natttåget till Berlin tillsammans med två vuxna. 

Vi är väldigt tidigt ute på Arlanda på grund av problematiken med långa köer. Tony Margeta, körens dirigent, var där extra tidigt för att kunna hjälpa till med incheckningen av koristerna och för att checka in resväska med presenter till kören som vi skulle besöka.

När alla var incheckade och hade vi ca två och halv timme egen tid på Arlanda innan flygavgång. 

Resan gick fint och vi landar i Berlin. Vi möttes av rena skyltar och naturmaterial rakt igenom. De hade dessutom en dämpad belysning på flygplatsen som gjorde att det kändes väldigt skönt att vara där. Vi tar snabbtåget in till Berlin och tar en lunch på vägen till hotellet. 

Några timmar senare möter vi upp Julian, korist från Junges Consortium, som lovat att guida oss. 

Vi fick se Brandenburg Tor och det stora Förintelsemonumentet över Europas mördade judar - Denkmal für die ermordeten Juden Europas. Julian studerade statsvetenskap på universitet och visade monumenten genom historien och politiska insikter. Monumentet sträcker sig över 19 000 kvm och består av 2711 betongklossar, på olika höjd men konstant 0,95 meters avstånd. Ett minnesmonument som verkligen kändes. Koristerna fick både lära sig om historien och gå igenom monumentet.

Berlin var varmt och vi var alla trötta. Snart blev det mat.

Några av oss promenerade hemåt i den varma natten och fick uppleva marknadsplatsen utanför Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche. Det var en härlig upplevelse, en känsla av folkpark fast mitt inne i stan.

Torsdag 16 juni
Morgonen började kl 8.30 med frukost. Klockan10.00 började repetitionen i Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche. En 20 minuters promenad från hotellet. 

Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche är intressant. Halva kyrkan blev sönderbombad under andra världskriget och man gjorde som Coventry Cathedral, dvs man lät en del stå kvar och byggde en ny vid sidan av. I Kaiser-Wilhelm-Gedächtniskirche äldre del kan man se ett speciellt kors som är gjort av spik som kallas The Cross of Nails som är donerat av Coventry Cathedral 1987. Korset har blivit en symbol för fred och försoning. Något som känns ytterst relevant idag. Det finns 160 spikkors placerade runt om i världen från Coventry Cathedral. Banden till Storkyrkan känns också här på ett kanske lite märkligt vis. Einar Forseth som gjort Storkyrkans fyra glasinfattade fönster, har bland annat gjort glasmålningar till katedralen i Coventry. 

Kyrkan är nu en modern byggnad i cement, stål och glas. Väggarna har 21 292 glasinlägg. Färgen på glasen är mestadels blå med inslag av rött, gult och grönt. Inne är det en dov känsla. Kyrkan har inga bänkar utan stolar som var både vackra och bekväma att sitta i. Man brukar kalla kyrkan och minneshallen för puderdosan och läppstiftet för dess former.

Kören började repetitionen i koret och akustiken var närmast som i en studio.  Därefter gick kören upp på orgelläktaren och där fick man en helt annan akustik.

Vi möter upp Vinzenz Weissenburger som är kördirigent för Junges Consortium som berättar varför det ligger blommor på trapporna upp till kyrkan. Det hade varit en attack 8 juni där en man hade kört in i en skolklass. 17 hade skadats och läraren hade omkommit. Platsen utanför är en populär marknadsplats och den har tidigare varit utsatt för terrordåd. 

Kören hade lite egen tid innan konsert. 

Kl 19.30 var det dags för konsert. Vatten och vätskeersättning distribuerades. Alla var redo.
En fantastisk konsert genomfördes av kören under ledning av Tony Margeta. Mattias Wager, domkyrkoorganist från Stockholms domkyrkoförsamling, ackompanjerade.

Efter konserten var det dags för middag på hotellet. 

Fredag 17 juni
Vi åt frukost och begav oss till Universität der Künste där Vinzenz Weissenburger utbildar kördirigenter. Idag var kören en övningskör för dessa studenter.

Åtta kördirigenter fick öva med kören. Det var otroligt spännande att se både hur kören fungerade med andra dirigenter och hur dirigenterna tog sig an kören.

Byggnaden var otroligt inspirerande i gammal stil men ytterst modern interiört. Efter en otroligt bra lunch i kanten och avrundades besöket.

Raskt tillbaka till hotellet inför kvällens konsert i Samariterkirche som ligger i östra delen av Berlin. Samariterkirche är en nygotisk kyrka som uppfördes på 1890-talet.

Snart var det dags för Storkyrkans ungdomskör under ledning av Tony Margeta att repetera tillsammans med Junges Consortium Berlin under ledning av Vinzenz Weissenburger. Mattias Wager befann sig både framme vid koret bakom ett elpiano och uppe vid en orgel som krävde manuell registrering.

En underbar konsert genomfördes. Kyrkan hade en fantastisk akustik och körerna kom verkligen till sin rätta. Efteråt var det dags för middag och social samvaro med Junges Consortium.
 

Lördag den 18 juni
Dagen började med en lite senare frukost. Det var 33 grader ute. Nu började tröttheten komma och dagen ägnades bl a åt ett besök på DDR museet. 

En känsla kom över, att även om det här är historia, är det påtagligt. Efterkrigstiden, det kalla kriget och hur det är just nu. Det känns som om man fortfarande bearbetar en svunnen tid.

Vi som inte hade varit i Berlin tidigare hade extremt förutfattade meningar om hur det skulle se ut. Det motsvarade inte alls verkligheten på något sätt. Mycket är återuppbyggt sedan andra världskriget och personligen tycker jag att man har lyckats extremt bra. Det är blandad arkitektur som verkligen får staden att kännas levande. Dessutom hade man lyckats att göra standen grön med mycket träd. 

Vad man såg mycket av, var människor som arbetade på gator och torg.  Det kändes som om människor var i full sysselsättning. Någonting som vi, med våra ögon, inte är vana att se är utsatta människor med flaska i handen, sovandes på kartonage utanför en fullsatt uteservering. På något märkligt sätt kändes livet med alla dess nyanser extremt närvarande.

På eftermiddagen hade alla egen tid. Vi möttes upp på kvällen för middag.

Söndagen den 19 juni
Vi hade en tidig frukost och utcheckning från hotellet. Därefter tog vi oss alla till Victoriförsamlingen, Svenska kyrkan i Berlin. Det var 35 grader varmt ute.

Inne på den gröna gården var ett stort tält rest. Runt om i gångarna runt gräsmattan var det bord uppställda för mat. Stor aktivitet pågick. Snart var det repetition och genomgång. 

Svenska kyrkan i Berlin - Victoriaförsamlingen firade 100 år på samma adress. Själva församlingen startades 1903 men har funnits på Landhausstraße 26 i hundra år. Storkyrkans ungdomskör hade blivit inviterade.

Snart var tältet fullt, pressfotograferna där, vatteflaskor distribuerade. Vi väntade alla på HM Drottning Silvia. Kamerorna rasslade och till slut stillade sig allt. Ceremonin kunde starta.
Storkyrkans ungdomskör sjöng både under ceremonin och högmässan. En fantastisk erfarenhet. Mattias Wager ackompanjerade bakom ett elpiano och Tony Margeta dirigerade.

Vi alla fick lunch och strax därefter var det dags för avfärd, hemåt mot Stockholm.

En Berlinturné var avklarad.  Vi tackar Tony Margeta för fantastisk planering och genomförande.