Röd eller gul eller rosa
Ulf – Nu ska vi tala färg. Jag står här med Max Laserna, antikvarie som hjälp oss här i Storkyrkan inför renoveringen. Och Max kan mycket om färg förr i tiden.
Nu ska ju Storkyrkan renoveras och samtidigt renoveras ju Kungliga slottet och man har bestämt sig för en färg som jag skulle kalla blekt rosa. Men jag har förstått på dig att det där med färg har varierat kraftigt under olika historiska perioder. Hur har Stockholm egentligen sett ut färgmässigt?
Max – Om vi går tillbaka till medeltiden när Stockholm börjar bli en stad är det mycket tegel och mörka färger. Under 1500-talet och renässansen börjar man titta ner mot Italien och blir inspirerad av marmor och färgerna blir ljusare. Men sedan kommer barocken och 1600-talet då blir man förtjust i kraftiga kulörer, mycket rött men också grått. Se på Jacobs kyrka eller Oxenstiernska palatset som är granne med Storkyrkan. Typiska starka röda färger från 1600-talet.
Ulf – när vi närmar oss 1700 är det en person som blir allt viktigare. Tessin, han var inte bara central i hovet och som arkitekt utan han är också ute och åker runt om i Europa. Vad hade han för tankar kring detta med färg?
Max - Tessin hade rest runt och var mycket imponerad det han sett i Frankrike och ville att Stockholm skulle likna Paris med sin vackra sandsten.
Ulf – och vilken färg hade denna sten?
Max – det är en svalt gul ton i den franska stenen.
Ulf – så där kommer det där med den gula färgen. Men vi väl inte en sådan sten här i Sverige?
Max – nej det har vi inte men det stoppade faktiskt inte Tessin. Även om vi hade byggt i tegel kan man ju avfärga ytan med gul färg. Han övertalar faktiskt Karl XI att bestämma att ingen fick avfärga sitt hus här i staden med något annat än gul färg.
Ulf – gult säger du, men då blir det ju intressant. För fanns det verkligen en gul färg som gick att använda. Har du inte sagt någon gång att Tessin inte hade en fungerande gul färg?
Max – Det visade sig att pigmenten i färgen mörknade så snabbt att effekten snarare blev den motsatta än vad man tänkt sig. Så man skrev visserligen in på 1720-talet i byggnadsförordningen att färgen skulle vara gul, men sedan upptäckte man att det ju inte gick och Carlberg som blev ny stadsarkitekt fick ändra det till ljusa färger, som ljust högröd och grå.
Ulf – Var det till och med så att det inte bara handlade om estetik utan att det också fanns en rent praktisk fördel med stora byggnader i ljusa färger? Gatorna blev väl ljusare under den mörka vintern om fasaderna var målade i pastellfärger.
Max – Absolut. Det var också en tanke Tessin hade att de mörka gränderna i Gamla stan skulle lysas upp av den ljusa kalkfärgen.
Ulf – men när vi tittar på målningar från Gustav III:s tid så verkar ju slottet och kyrkan vara just gula, ja hela Stockholm tycks skimra i gult. Var de verkligen så där gula eller var det konstnärlig frihet?
Max – Jag tror att du tänker på Per Hilleströms målningar av Slottet och framför allt hans paradmålning av Storkyrkan från 1790. Där är Storkyrkan väldigt stor och pampig. Solen ligger på och allt ser helt gult ut. Så var det inte när fasaden först gjordes på 1730-talet. Vi ser ju på Carlbergs ritningar att stenarbetena inte hade samma färg som putsen.
Ulf – nu är det ju väldig tur att vi slipper att gissa och välja när det gäller färgen vid vår renovering, för du Max har ju hittat exakta färgprover från hur det såg ut när det begav sig på 1730-talet.
Max – Precis. Carlberg färglägger alla sina ritningar med en ljust gulrosa färg och just den färgen har vi också hittat på originalputsen som vi hittat på väggen.
Ulf – Men nu är det ju inte bara färgen som kommer att gå tillbaka till 1730-talet utan också kontrastverkan med stenen och det främst på östra väggen.
Max – Östväggen ja, den fasaden som vetter ut mot Slottsbacken och är den mest påkostade. När vi arbetat med att undersöka hur Storkyrkan förändrats genom seklerna ser vi på foton från 1800-talet att man då under renoveringen hyvlat ner fasaden för att den skulle bli enklare. Och då försvinner ju den tydliga artikuleringen mellan puts och sten som var så typiskt för den romerska barocken och som Tessin använt på slottet och som Carlberg använde i sin ombyggnad.
Ulf - När jag ser på fotografier från 1860-talet ser fasaden slätare ut, ingen skillnad mellan puts och sten.
Max – Ja men redan under 1900-tal har man försökt återgå till större kontraster mellan putsad vägg och utskjutande stenlister. Och denna process fortsätter vi nu under renoveringen så att den romerska barocken blir synlig igen. Vi tar fram den kraftiga rusticeringen av pilastrarna igen.
Ulf – nu har vi talat om puts och om östväggen, men vi har fortfarande inte satt ord på färgen. Vilken färg kommer nu Storkyrkan att få efter renoveringen?
Max – Den målas i den färg som Carlberg och den är ljust gulröd. En typisk barockkulör.
Ulf – ljust gulröd barock. Då låter det i mina ögon som att man först putsar och sedan målar med färgen ovanpå. Är det så ni ska göra?
Max – nej när det gäller kulturbyggnader så använt gotlandskalk precis som under 1700-talet och då stryker man 5 till 7 gånger och får ett helt annat djup i färgen.
Ulf – Kommer Carlberg att känna igen sig? Om han kommer hit om två år när vi tar ner byggnadsställningarna, kommer han då att känna igen färgen och östväggen?
Max – det hoppas jag verkligen.
Ulf – tack Max för att du kom hit och berättade om färger.