Foto: Arne Hyckenberg/Unsplash

Politik, etik och kyrkan

Under två söndagar lyfter vi ämnen som: "Har kyrkan med politiken att göra?" och "Tro och politik".

Har kyrkan med politiken att göra?

Eskil Franck, docent, Uppsala universitet i samtal med Annika Borg, TD, kyrkoherde 

Frågan kan spetsas till: var Jesus en politisk aktivist? Somliga hoppades på det under hans verksamhet. Hans tal om Guds rike som var nära kunde uppmuntra den förhoppningen. Samtidigt sa han till Pilatus att hans rike inte var av denna världen. Och till Petrus som ville försvara honom med svärd sa han att han skulle sticka svärdet tillbaka i skidan. Den första församlingen följde Jesus i detta och väntade på hans återkomst när han skulle upprätta Guds rike fullt ut. Politik i vår mening ryms inte i de första kristnas trosvärld. Däremot präglades de av en stark uppfordran att leva värdigt Kristi evangelium som vittnesbörd om trons omdanande kraft. 

Tiden gick och Kristus dröjde med att komma tillbaka. Kyrkan rotade sig alltmer i världen och blev mer och mer inblandad i världens angelägenheter. Kyrkan politiserades och kämpade både för och emot denna världens härskare. I vårt eget land blev kyrkan till slut statskyrka lydande under statliga lagar och förordningar. Prästerna blev statstjänstemän. Somliga kristna menar att kyrkan måste ta politisk ställning i dagsaktuella frågor. Ibland kritiseras den för att vara vänstervriden, ibland högervriden. Har kyrkan också blivit partipolitisk? I varje fall är kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, bland annat befolkat av ledamöter med tydlig världslig partibeteckning. Hur ska vi se på det? Om allt detta handlar 
dagens samtal.

Datum: Söndag 16 april
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan

Tro och politik

Carl-Henric Grenholm, professor emeritus i etik, Uppsala universitet

Vilken relevans har religiösa övertygelser för våra politiska ställningstaganden? I
dagens sekulariserade samhälle menar många att politiska beslut inte ska grundas
på någon religiös tro. Samtidigt kan vi tala om en religionens återkomst, där tron
får allt större betydelse i den offentliga politiska debatten. Men vilken vägledning
ger då kristen tro när vi ska ta ställning i politiska frågor? Ibland har tron använts
för att legitimera auktoritära beslutsstrukturer och hierarkiska samhällen. Ibland
åberopas den för att göra motstånd mot samkönad kärlek och rätten till abort.
Men kristen tro kan också ge ett starkt stöd för kampen mot rasism, främlingsfientlighet och globala orättvisor. Den förenas med ett ansvar att värna om hela Guds skapelse och att motverka klimatkrisen. Framför allt kan den inspirera till ständig kritik av maktmissbruk och förtryck i alla dess former.

Datum: Söndag 7 maj  
Tid: 13.00–14.30

Plats: Storkyrkosalen, Trädgårdsgatan 9, Gamla stan