Dagen D var kommen, närmare bestämt tisdagen den 21 maj. Nu var det äntligen dags för flyttning av korset med Jesukropp. Färden skulle gå från Olaus Petri kapellet till en pelare i anslutning till S:t Göran och draken. På plats var konservatorn Ewa Björledd, Kungsholms fastighetsservice med fyra män, Max Laserna antikvarisk konsult, Maria Vázquez som arbetar med inventarier i Stockholms domkyrkoförsamling, domkyrkoklockare Henrik Appletofft samt domkyrkokaplanerna Ulf Lindgren och Kristina Ljunggren.
Det hela började med att det konstaterades att det behövdes högre ställningar för att nå upp. Konservatorn Ewa Björledd skulle pensla och dammsuga av skulpturen innan man tog på den och behövde komma upp ytterligare. Arbetet stannade av en stund för hämtning av högre ställningar men raskt var Kungsholms fastighetsservice tillbaka och monterade upp dem. Dammsugning och borstning gick väldigt fort. Snart var det dags för nedlyftning.
Diskussionerna gick fram och tillbaka - hur ska man få ned korset med Jesukroppen utan att slå emot ställningarna? Hur kan man göra för att smidigt få ner den? Hur tung är den? Ewa och Kungsholms fastighetsservice fyra män konfererade och lyfte lite på nederkant. Ned singlade den förtryckta bönelappen Min bön till gud där det stod Att lära känna dig mer Att älska dig med en djupare kärlek Tom. För oss alla var det ett mysterium, hur hade någon kunnat nå upp och placera den under korset?
Snart var det full fart: flytta ställningar, lyfta av och montera om på ställningar, göra trappor för att lätt kunna ta sig upp. Nu var alla redo, stol stod nedanför och man hade bestämt sig för att en man tog emot nedanför och två hissade ner från ovansidan. På med handskar och under ledning av Ewa lyftes skulpturen ned och lades på plast ovan ett täcke.
Det dokumenterades och det upptäcktes tre stycken renoveringar runt huvudet och håret. Där hade man noterat årtalet 1934 med en blyertspenna. Själva korset är 2 meter högt. Vi alla förundrades över de vackra detaljerna i snidningarna.
Raskt började förberedelserna för att hänga korset på pelaren snett framför S:t Göran och draken. Ställningarna sicksackades mellan andra föremål över till andra sidan av kyrkan.
Mätning, uppsättning av krok och dammsugning. Nu saknades bara korset med Jesukropp. Raskt var den på ingående. Precis vid upphänget av korset insåg man att ställningarna skulle behöva vara en anings mer åt sidan. Snabb flyttning av ställningarna och sedan gick allt väldigt fort.
Plötsligt hängde korset med Jesukroppen där. S:t Görans ögon kunde äntligen möta Kristus på korset, så som han hade gjort ända fram till 1860-talet.
Historia
Jesukroppen har tidigare hängt i anslutning av S:t Göran och draken och den tros ha separerats runt 1860-talet då gruppen flyttades till Nationalmuseet. På 1920-talet kom gruppen tillbaka till Storkyrkan. Själva korset, som Jesukroppen hänger på, är tillverkad i mitten på 50-talet och det var då man även satte upp det i Olaus Petri kapellet. Jesukroppen renoverades 1934 på tre olika ställen runt huvud och hår.
Louise Linde