Den protestantiska kyrkofamiljen, till vilken Svenska kyrkan hör, är en gren som vuxit fram på det katolska trädet. I 500 år har denna gren varit helt dominerande i vårt land. På senare tid har den katolska kyrkan vuxit sig starkare inom Sverige. Den har nu också för första gången begåvats med en kardinal.
De teologiska och pastorala skillnaderna mellan kyrkorna är fortfarande påtagliga samtidigt som den ömsesidiga förståelsen och respekten glädjande nog blivit allt tydligare.
I år firar vi minnet av en av våra viktiga gemensamma rottrådar, den nicaenska trosbekännelsen som fortfarande efter 1700 år för båda är ett levande bekännelsedokument. Kanske kan firandet av denna gemensamma identitetshandling markera att de gångna 500 konfliktåren är en parentes, och att det vi har gemensamt är betydligt starkare och vägledande inför framtiden.
Denna söndag har Katedralakademin förmånen och glädjen att få ha Anders kardinal Arborelius som gäst. Han kommer att samtala om den gemensamma bekännelsen, om skiljaktigheter och ambitionen att närma sig varandra, om kyrkornas roll i världen och om hans egen roll som andlig ledare för en världsvid kyrka i svenskt minoritetssammanhang.
MEDVERKANDE
Anders kardinal Arborelius, OCD, biskop i Stockholm
Eskil Franck, docent