I en nyligen utkommen avhandling från Uppsala universitet har forskaren Ida Olenius studerat Svenska kyrkans och andra samhällsaktörers arbete med andlig beredskap – ”folkets inre försvarskraft” – under det andra världskriget. Det var ett arbete som fortsatte under kalla krigets arbete för psykologisk beredskap och bland annat resulterade i en lag om ”kyrklig beredskap” 1981.
I ett nummer av tidskriften Signum anknyter Christoffer Wedebrand till Olenius avhandling. Han beskriver hur staten försökte planlägga den andliga beredskapen under kalla kriget, samt väcker frågor som trossamfunden behöver reflektera över i dag när totalförsvarsplaneringen har återupptagits.
Andlig beredskap kan användas för att fånga in det som rör vårt känsloliv, vår upplevelse av mening och vår uthållighet i en svårartad situation. I Kyrkans tidning skrev Lennart Koskinen nyligen: ”I krislägen visar det sig ofta att beredskapen och förberedelserna i våra församlingar ofta kunde vara bättre. När det värsta sker är vi ändå förvånansvärt oförberedda, och agerar ofta ad hoc.”
MEDVERKANDE
Lennart Koskinen, biskop emeritus, TD
Ida Olenius, TD
Christoffer Wedebrand, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut
Samtalet leds av Carl-Reinhold Bråkenhielm, professor emeritus