Ödsmåls kyrka tillhör en av de få kyrkor som har tornet i öster och koret i väster. Enligt en allmänt utbredd tradition lär detta bero på grundförhållandena. Kyrkan restaurerades 1936, 1971 samt 2004. Vid det första tillfället fick kyrkan bl.a. välvt
innertak (den hade tidigare öppen takstol) samt ombyggda bänkar med raka gavlar. Dessutom fick kyrkan värmeledning. Vid den andra restaureringen togs de bänkar bort som fanns under läktaren. Där inreddes istället sakristia till vänster och samlingsrum till höger. Vid den senaste renoveringen, 2004, genomfördes flera förändringar som bedömdes viktiga för kyrkorummets funktion. Korplanet förstorades för att ge bättre utrymme för kör- och orkesterframföranden. Ett separat altarbord placerades innanför altarrunden och triumfkrucifixet som tidigare var placerat ovan/bakom altartavlan flyttades till platsen vänster om koret. Baktill i kyrkan skapades ett utrymme avsett för en stunds kaffegemenskap efter gudstjänsten.
Ödsmåls kyrka - historik
Ödsmåls kyrka uppfördes 1865-67. Den invigdes 1:a Advent 1867 av dåvarande biskopen i Göteborg, Gustaf Björck. Den nya kyrkan ersatte en medeltidskyrka från 11-1200-talet som revs i samband med nybygget. Medeltidskyrkan var belägen på gamla kyrkogården, och platsen för kyrkans kor är utmärkt med ett träkors och en skulpturgrupp.
Tornet
Stor-klockan, vars ursprungliga inskrift löd: ”Anno 1587”. Mathias Bennenick me fecit. Laudate Deum in cymbalis.”, omgjöts 1843 och 1951, varvid den erhöll annan inscription. Lill-klockan invigdes Palmsöndagen 1953, och den är skänkt av syskonen Oskar och Olga Olsson, Rinnela.
Altartavla
Altartavlan föreställer nattvardens instiftande och är utförd av konstnärinnan Saga Walli år 1944. Den är en gåva efter framlidne Albert Karlsson, Viddesgärde, överlämnad av hans släktingar. Gestalterna på tavlan är från vänster: Bartolomeus, Andreas, Jakob den yngre (Alfeus’ son), Simon ivraren (i gul mantel), Jakob den äldre (Sebedeus’ son), Petrus, Jesus, Johannes, Filippus, Judas Taddeus, Tomas (med handen för ögonen), Judas Iskariot (med penningpungen) och Matteus. Tavlan invigdes Tacksägelsedagen 1944.
Kormatta
Kormattan är utförd av Agda Österberg, Tre Bäckar, Varnhem 1957 och skänktes av Ödsmåls kyrkliga syförening.
Dopfunt
Dopfunten tillverkades år 1901 av Albert Johansson, Kärrstegen. Den är gjord av sjödränkt ek, vrakgods från Käringön. På det rikt ciselerade dopfatet av mässing läses förutom årtalet 1712 två namn: ”Thor Sxwens” och ”Andreas Krotte”. Det första torde avse donatorn (?) och det senare dåvarande kyrkoherden Andreas Grotte (felstavat Krotte), verksam i Ödsmåls pastorat 1710-1748. Golvljusstakarna vid dopfunten skänktes 1959 av kyrkliga syföreningen.
Golvuret
Golvuret är troligen tillverkat vid slutet av 1700-talet och kommer från Dälene.
Predikstolen
Predikstolen härstammar från kyrkans byggnadsår. Målningarna på framsidan, Kristusmonogrammet och evangelistsymbolerna (örn-Johannes etc…) är utförda av Saga Walli och bekostade av kyrkliga syföreningen.
Kristusfiguren
Kristusfiguren på krucifixet på väggen invid predikstolen härstammar från 1400-talet och återförvärvades till kyrkan 1941, samma år då korset nytillverkades. Figuren hade kommit på avvägar i samband med rivningen av gamla kyrkan. Den fungerade under ett par generationer som leksak i ett hem i socknen. Dåvarande kyrkvärden, Hans Magnusson i Skår, fick kännedom om detta och lyckades övertala
innehavaren att sälja sin klenod.
På norra väggen hänger fragment av skrank till den predikstol som användes i medeltidskyrkan. Enligt ett visitationsprotokoll från 1830 föreställer och symboliserar målningarna på tavlorna:
De större fälten, mittersta raden, från vänster;
Första tavlan: En kalk, en bok, en patén eller ett dopfat, troligen symboliserande evangelium, som bjuds människor i Ordet och sakramenten.
Andra tavlan: Sinnebilder av Kristi lidande såsom törnekronan, svampen och spjutet, troligen symboliserande Nya testamentet.
Tredje tavlan: Lagens två tavlor, Mose stav och ormen, troligen symboliserande
Gamla testamentet. De mindre fälten, undre raden, från vänster; första tavlan: En fågel vilande på ett ankare, troligen en symbol för hoppet. Andra tavlan: En blå pärla med vingar, troligen en symbol för tron, den blå färgen anses vara trons färg.
Tredje tavlan: ett brinnande hjärta, symbol för kärleken.
Målningarna är utförda 1774. Själva predikstolen är nu placerad på läktaren.
Votivskepp
I fönsternischen står ett votivskepp, tillverkat 1983 av Tage Jakobsson, Strävliden, och skänkt till kyrkan av honom och hans hustru Hjördis.
På norra väggen hänger också målningen ”Den heliga natten”. Den har skänkts till församlingen av familjen Friedrichs (som på sin tid drev Bandfabriken – Stenungsunds första moderna industri). Konstnären är okänd.
På den östra väggen under läktaren återfinns resterna av den gamla kyrkans läktarbröstning, restaurerade och kompletterade 1936 av konservator I. Hedaeus, Borås, ursprungligen målade av J.C Weisstern, Göteborg, 1774.
Motiven är, från vänster: Tavla nr 1 Mose med lagens tavlor, 2 Aron med stav, rökelsekar och bröstsköld, 3 David med Goliats huvud och svärd, 4 Ormen upphöjd i öknen, Människosonen, korset (tavlan målad 1936 av I. Hedaeus), 5 Johannes döparen i kamelhårsklädnad, 6 okänd, 7 förreformatorisk gestalt, möjligen Martin av Tours (med gåsen) 8 okänd, 9 okänd 10 Johannes med kalken, 11 Frälsaren på korset, 12 Petrus med himmelens nycklar, 13 Paulus med svärdet, 14 apostel, möjligen Tomas med vinkelhaken. Enligt visitationsprotokollet från 1830 var den gamla läktarbröstningen försedd med 19 tavlor, 3 tavlor föreställde reformatorerna, de 12 apostlarna, Frälsaren, David, Mose och Aron vardera en tavla.
Kyrkkista
Kyrkkistan, av ek, försedd med tre lås, användes förr för kollekt till kyrkan och församlingens fattiga. Kistans ålder är okänd.
Ljuskronor
Främre vänstra ljuskronan är från 1769, tillverkad i Nyköping, skänkt av ”Copherdie-Capitainen” Berndt Hammarström och hans hustru Inger, Hog. Främre högra ljuskronan är en gåva 1895 av häradsdomare Amund Andersson, Byn. De båda bakre ljuskronorna är skänkta av kyrkliga syföreningen är 1929.
Offerskål
Offerskål med separat fot är gjord av ekvirke som ursprungligen fanns i gamla kyrkan. Den tillverkades av slöjdläraren Torsten Engelbrecht, Stenungsund och skänktes av kyrkvärdarna Hilding Helgeson, Öröd och Gunnar Svensson, Hog. Under en period tjänstgjorde virket som bottenstockar i Lillhammars skola. Denna uppfördes på kyrktomten som manskapsbod och fungerade sedan under många år som skola. När huset revs i början av 1950-talet för att ge plats för en utökning av kyrkogården kom en del virke av intresse fram. Förutom ekvirket bevarades en del bräder som av målning att döma tillhörde innertaket i kyrkan. Dessa förvaras nu i tornet i väntan på ett bättre öde.
Ljusbäraren
Ljusbäraren är tillverkad av smeden Bert Johansson, Husebacken, 1991 och bekostad av medel ur Aron och Bernhard Johanssons gåva.
Ikon
Ikonen är målad av Erland Forsberg och föreställer ”Jesus frambäres i templet”.
Läktaren
Målningarna i fälten på läktarbröstningen är utförda av Saga Walli 1946, benämnda
”Lovsången” De uttrycker hela skapelsens, naturens, människans och änglarnas lovsång till Guds ära. Målningarna i 5:e fältet från vänster föreställer psalmförfattarna Haqvin Spegel och Jesper Svedberg, i 5:e fältet från höger J.O. Wallin och J.A. Eklund. Målningarna är bekostade av kyrkliga syföreningen.
”Prosta-tavlorna”
Tavlorna föreställer i ordning prosten S.A. Schiller (målad och skänkt av prostens
sonson Gunnar Schiller 1945), prosten N. Norén (konstnär – Eva Holst, skänkt av församlingen i samband med prostens avskedspredikan 1972) och prosten E. Franck (konstnär - Saga Walli, skänkt av församlingsbor i samband med prostens 80-årsdag 1945).
Ljuskronorna
Ljuskronorna på läktaren skänktes 1971 av kyrkvärdarna Hilding Helgeson,
Öröd och Gunnar Svensson, Gröteröd.
Predikstolen på läktaren
Predikstolen, snidad i ek, härstammar troligen från 1600-talet. Då den gamla kyrkan revs, monterades predikstolen ned och sattes åter upp vid kyrkans restaurering 1971, varvid målningarna, evangelistsymbolerna, utförda av J.C. Weisstern 1774, kompletterades.
Orgeln
Orgeln byggdes 1873 av Söderling - Molander, Göteborg. Orgeln fick 10 stämmor, en manual och bihangspedal. 1914 tillbyggdes orgeln av firma Magnusson, Göteborg med en andra manual och en pedalstämma. Den fick också en helt ny mekanik. 1943 byggdes orgeln om av samma firma. Flera av stämmorna från 1914 omarbetades och ersattes med nya. 1962 renoverades den av John Grönvall i Lilla Edet och då tillbyggdes tre nya pedalstämmor på en pneumatisk låda. Orgeln har sedan reparerats då och då utan att man åtgärdat de grundläggande felen, men under våren 2008 har en grundlig renovering gjorts av firma Bergenblad & Olsson från Småland.
Sakristian
Krucifixet på altaret är från år 1948, tillverkat av skulptör Valfrid Andersson, Forshälla. Kristusbilden är skuren i päronträ, korset av sjödränkt ek, uppfiskad i Strömstads hamn och härrörande sig från en av Karl XII:s där sjunkna galärer. Krucifixet är en gåva av kyrkliga syföreningen.
Domarstolen, från år 1799, är en gåva av häradsdomare Amund Andersson, Byn.
Keramiktavla Pelikan, utförd av Bengt Lindqvist. Det är en rund platta i trä. På denna är en pelikan i relief i keramik. Pelikanen är en gammal kristen symbol för Kristi självutgivande kärlek. En tradition säger, att fågelungarnas föräldrar slet upp bröstet för att mata ungarna med blod. Därigenom blev pelikanen en symbol för Kristi offerdöd.
Textilier
Kyrkan har två violetta skrudar. Den äldsta är från 1890-talet och det saknas uppgift om tillverkare. Den nya, som är i bruk nu, anskaffades 2004 och är tillverkad på JJ vävateljé i Knäred.
Av de övriga mässkrudarna är den vita från 1951, den röda från 1957, båda tillverkade av Agda Österberg, den gröna från 1964, tillverkad av Ersta. Det violetta antependiet är från 1920-talet, altarbrunet med antependier i vitt, rött och grönt är från 1952, tillverkade av Agda Österberg. Dessa altartextilier används inte efter renoveringen 2004. Skrudarna, antependierna och altarbrunet är skänkta av kyrkliga syföreningen.
Kyrksilver
Kyrksilvret omfattar:
• Kalk och patén från 1842. Paténen har på undersidan följande inskription: ”Skänkt till Ödsmåls kyrka 1842 af Nedan Nämnde Ynglingar Födde 1816 S J S und. Kläpp, I T S i Byhn, M L S i Kläpp, G I S på Kasen, N M S Övergren, N S S i Lasshammar, A I T S i Gröteröd, O N S: Bua.”
• Oblatask i nysilver, med gjutet lamm på locket, från 1870-talet, gåva av kyrkvärden Jacob Amundsson, Röd
• Vinkanna, utförd av silversmeden Wiven Nilsson, Lund, 1966. Den skänktes av kyrkliga syföreningen samma år med anledning av kyrkans 100-årsjubileum.
• Brudkronan, av förgyllt silver med topaser och pärlor, är utförda av silversmeden Hugo Lundstedt, Göteborg, 1946, gåva av Ödsmåls J.U.F.-avdelning.
Keramiktavla
Keramiktavlan i samlingsrummet, föreställande olika kristna symboler, är utförd av keramiker Bengt Lindqvist, Apleröd, 1975 och skänkt av kyrkliga syföreningen.
Till sist erinrar vi oss några ord, skrivna av prosten S. A. Schiller i början
av 1870-talet, ord som äger giltighet ännu idag och kommande dagar:
”Så står nu detta tempel . . . färdigt, till Guds förhärligande och närvarande
och kommande släkters uppbyggelse och andliga gagn.”