Julhälsning!

”Titta pappa, vad fint!” Den lille killen pekar på en krubba, som står i ett hörn bland leksakerna i varuhusets stora skyltfönster. Det är vackert julskyltat med mängder av julklappar. ”Va!” säger pappan irriterat, ”ska de blanda in honom i detta också?”

Kanske är det ändå inte så dumt att blanda in Jesusbarnet i vårt julfirande. Men, räcker det inte med Kalle Anka och hans vänner? Min studiekamrat Caroline Krook, som blev biskop i Stockholm, skriver: ”Visst kan man fira jul med Kalle Anka, men inte dö med Kalle Anka.” Vi behöver kanske påminnas om detta. Det är inget fel på Kalle Anka, men han räcker inte hela vägen.

Julens huvudperson erbjuder något mer, något mycket mer. Något, som sträcker sig över alla gränser, också gränsen mellan himmel och jord. I julnatten landade himlen på jorden - Jesusbarnet i krubban, en liten kille på 3 kg och 50 cm lång. Otroligt, att Gud som är så stor kan bli så liten!

Något att fundera över och glädjas åt, nu när vi ska fira jul på riktigt!