Dop

DOPLJUS | är en påminnelse om dopet och Jesu ord: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Johannesevangeliet 8:12). Dopljuset kan bli en livlång påminnelse om Jesu kärlek, värme och närhet, som ges i dopet.

DOPKLÄNNING | är vit och oftast mycket för lång, nästan som om man inte vuxit i den ännu. Klänningen kan få oss att tänka på  hur det lilla barnet ännu saknar kunskap och erfarenhet av vad dopet står för. Senare i livet får barnet kunskap från olika håll och vid konfirmationen ser man också konfirmanderna i vita kåpor. De har börjat växa i sina dopklänningar.

DOPVATTEN | Vattnet är en symbol för livet och för levande Gud, eftersom vattnet är en förutsättning för allt liv. Vattnet är också renande och skapande; vi föds i fostervatten. Dopvattnet ska vara rent och friskt.

Vigsel

BRUDKLÄNNING | den vita brudklänningen slog igenom på bred front i början av 1900-talet och symboliserade oskulden. Dessförinnan bar bruden oftast en svart klänning, som även fungerade vid andra högtider. Idag bestämmer man själv vilka kläder man vill bära.

BRUDKRONA | traditionen att bära brudkrona går tillbaka till medeltiden. Den var en symbol för jungfru Maria, både som himmelsdrottning och som den kyska kvinnan.

BRUDSLÖJA | var en tidigare en symbol för brudens oskuld.

RISKORN | i slutet av 1800-talet infördes seden att kasta ris eller sädeskorn över vigselparet för att bringa fruktsamhet och rikedom till paret. (Det finns en seglivad myt om att småfåglar dör av att picka i sig riskornen. Detta är inte sant och har avfärdats av flera experter. Fåglarnas matsmältning gör att de lätt kan smälta riskorn som de eventuellt äter).

VIGSELRING | ringen, eller ringarna, är en sluten cirkel och det är en urgammal symbol för evighet och eviga förbund. Prästen läser en bön över ringen, eller ringarna, och vigselparet håller gemensamt i den medan de uttalar sina löften till varandra. En ring kan vara av vilket material som helst.