Foto: Emma Berkman /Ikon

Ordlista med kyrkliga begrepp

Alba | Ett liturgiskt plagg i form av en hellång vit skjorta med krage eller huva, sammanhållen med rep, band eller skärp (Cingulum).  En gammalkyrklig dopdräkt som symboliserar renheten. Alba är latinets ord för ”den vita”).

Adjunkt | En präst inom Svenska kyrkan som inte arbetar i en församling utan har andra uppgifter inom kyrkan, t ex inom stiftet som stiftsadjunkt eller pastorsadjunkt.

Bibeln | består av 77 böcker, skrivna av olika författare och i olika tider.  De äldsta är från ca 900 f. Kr och de yngsta från ca 100 e. Kr.

Biskop | Har som uppdrag att leda kyrkans arbete inom ett stift. Har ansvar för att sakramenten förvaltas enligt Svenska kyrkans ordning. Biskopen är ordförande i domkapitlet och stiftstyrelsen.

Celebrera | Att fira mässa, vilket man gör under en gudstjänst med nattvard. Den präst som håller i (förrättar) nattvarden celebrerar mässan.

Colombarium | Ett gravrum där kistor eller urnor förvaras.

Diakon | arbetar ofta med uppsökande och kurativ verksamhet för att stödja och hjälpa de som har det svårt i samhället, är ensamma, sörjande eller sjuka. En diakon vigs av biskopen efter genomförd utbildning, antagning och prövning.

Diakoni | är Svenska kyrkans sociala arbete, som betyder att kyrkan har omsorg om människor i utsatta situationer.

Domkapitel | är ett självständigt inomkyrkligt organ som har till uppgift att tillsammans med biskopen stödja och utöva tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och pastorat.

Domkyrkoförsamling | Har domkyrka och domprost i församlingen.

Domprost | Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling.

Ekumenik | Världsomfattande. Begreppet används om kyrkornas och de kristna samfundens arbete för enhet. 

Emeritus | pensionerad präst eller biskop.

Episkopal | kyrkor eller samfund som leds av biskopar kallas episkopala.

Eukaristi | tacksägelse. Benämning på nattvarden.

Friluftsgudstjänst | firas som en vanlig gudstjänst fast utomhus.

Förbön | omsorg om andra i bönens form

Församling | är både ett geografiskt begrepp och beteckning för dem som tillhör Svenska kyrkan på platsen. Församlingen är den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan som har uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Församlingsinstruktion | församlingens pastorala grunddokument med beskrivning hur församlingen vill fullgöra sitt uppdrag, sin mission, att vara kristen kyrka i sin tid och på sin plats.

Griftefrid eller gravfrid | ett lagfäst skydd som avser kvarlevorna efter en avliden och innebär att man inte får vanära eller skada dessa eller graven och kyrkogården eller begravningsplatsen.

Gudstjänst | påminner om högmässa, dock utan nattvard. Kan ha en form med färre fasta moment och med särskild inriktning/tema.

Högmässa | är den vanligaste formen för gudstjänst i Svenska kyrkans församlingar. I högmässan delas bröd och vin i nattvarden.

Kaplan | gammal beteckning på en präst som var kyrkoherdens medhjälpare. Idag är kaplaner präster med speciella uppgifter.

Katekes | sammanfattande lärobok om den kristna trons innehåll.

Komminister | en präst som har sin tjänst i en församling. 

Kontrakt | geografisk indelning av församlingar, utan administration. Varje kontrakt har en kontraktsprost som hjälper biskopen att hålla samman kyrkan i stiftet.

Kontaktsprost | en församlingspräst som utses av biskopen att företräda biskopen i kontraktet (främst mot övriga präster och diakoner). Kontraktsprosten ska bland annat hjälpa biskopen med ledningen och tillsynen.

Korset | den viktigaste symbolen för kristen tro och för den kristna kyrkan.

Kräkla | namnet på biskopsstaven som symboliserar herdestaven och är en symbol för biskopens uppdrag att leda hjorden så den får näring och skydd. 

Kyrkliga handlingar | ett samlingsbegrepp dop, konfirmation, vigsel/välsignelse över partnerskap samt begravning.

Kyrkoavgift | den medlemsavgift som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar och som är grunden till kyrkans ekonomi. Kyrkoavgiften beräknas på samma sätt som kommunalskatten. Begravningsavgiften ingår i kyrkoavgiften.

Kyrkofullmäktige | församlingarnas beslutande organ och väljs i kyrkovalet vart fjärde år.

Kyrkoherde | den präst i en församling som har lednings- och chefsansvar. (I domkyrkoförsamling har kyrkoherden titeln domprost).

Kyrkomöte | Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter som är direktvalda av medlemmarna. Även de tretton biskoparna och ärkebiskopen deltar i kyrkomötets arbete, men de har inte rösträtt.

Kyrkoordningen | Svenska kyrkans regelverk. Den ersatte kyrkolagen år 2000 när staten och kyrkan skildes åt.

Kyrkoråd | är församlingens styrelse. Består av minst sex ledamöter, varav kyrkoherden är en. Kyrkorådet väljs av kyrkofullmäktige.

Kyrkostyrelse | är kyrkomötets beredande, verkställande och förvaltande organ. Består av ärkebiskopen (ordförand) och 14 ledamöter valda av kyrkomötet.

Mitra | namnet på biskopsmössan.

Musikgudstjänst | en gudstjänst med musiken i fokus med gemensam psalmsång eller medverkan av t ex körer, solister, instrumentalister.

Mässa | en gudstjänst med nattvard men som har färre moment än vad högmässan har.

Pastor | används mest som titel för predikanter inom olika frikyrkliga samfund.

Pastoral | betyder i Svenska kyrkan ett slags handlingsprogram för dop, själavård, diakoni, gudstjänster med mera.

Pastorsadjunkt | en nyvigd präst som arbetar sitt första år i en församling - ett utbildningsår. Därefter kan prästen söka en tillsvidareanställning.

Prost | hederstitel som biskopen kan ge präster (prost honoris causa).

Präst |  en person som har gett löfte om att i trohet, lydnad och liv följa kyrkans lära och ordning i en prästvigning av biskopen efter genomförd utbildning, antagning och prövning. Prästens huvuduppgifter är att leda gudstjänst, predika, döpa, konfirmera, leda begravningar och utöva själavård.

Sjukkommunion | en mässa som kan firas i hemmet, på sjukhus eller på särskilt boende för någon som inte har möjlighet att komma till gudstjänst i kyrkan på grund av t ex hälsotillstånd.

Stift | ett geografiskt område där arbetet leds av en biskop. Stiftets primära uppgift är att främja församlingsverksamheten. Det finns 13 stift inom Svenska kyrkan. Stiften delas in i kontrakt, pastorat och församlingar.

Treenigheten | är det begrepp som kristna använder för att tala om Gud som en och tre på samma gång. Gud är en, men även Fader, Son och Ande.

Visitation | besök som biskopen gör i en församling eller pastorat för tillsyn, rådgivning och att ge inspiration.

Ämbete | det kyrkliga ämbetet, som i Svenska kyrkan även kallas vigningstjänst, omfattar uppdragen som biskop, präst och diakon.

Ärkebiskop | biskop med säte i Uppsala. Har till uppgift att företräda hela Svenska kyrkan. I Uppsala finns även biskopen i Uppsala stift.

Överklagandenämnd | är den högsta instansen för överklagande av beslut i Svenska kyrkan. Består av fem ledamöter som väljs av kyrkomötet. Nämndens beslut kan inte överklagas.