Någon sitter med ett sånghäfte.
Foto: Kristiina Ruuti /Ikon

Begrepp i gudstjänsten

I gudstjänsten förekommer ord och moment som kan vara svåra att förstå. Här förklaras några av begreppen.

Det sammanfattande begreppet för det som händer i gudstjänsten är liturgi (tjänst inför Gud). Gudstjänstens liturgi innehåller en mängd symbolik i ord och handling. 

Formen för gudstjänsten har haft liknande drag genom hela den kristna kyrkans historia. Liturgin handlar om växelspelet mellan Gud och människa. Människan uttrycker sig inför Gud, men Gud uttrycker sig också inför människan genom bibelns texter, predikan, psalmer, böner och i nattvarden. Många av orden som benämner olika saker i gudstjänsten kommer från latinet eller grekiskan.

Agnus Dei | betyder Guds lamm. Vid Jesu tid var det vanligt att man offrade djur till Gud av tacksamhet eller som en bön. När Jesus dör på korset behövs inga mer offer än det. Han dör som ett lamm för människans skull. Sjungs eller läses före nattvardsmåltiden. 

Agenda | är det tryckta programmet för gudstjänsten som oftast delas ut vid dörren när du kommer till kyrkan.  

Epistel | betyder brev. Varje gudstjänst läses givna texter för söndagen ur evangelieboken, en ur gamla testamentet, en ur evangelierna och en ur ett av de brev som finns nedskrivna till de första kristna församlingarna. Bibeltexterna tolkas och förklaras i predikan.

Evangelieboken | Bibelns texter måste tolkas. Därför har kyrkan gjort ett urval av bibeltexter som knyter an till Jesu liv och till våra liv idag. Samlingen kallas evangelieboken och innehåller bibeltexter för varje söndag och dess tema. Bibeltexterna läses och tolkas i söndagens gudstjänst och vid andra tillfällen under veckan. Varje kyrkoår börjar första advent och då börjar också en ny serie texter som kallas årgång. Det finns tre årgångar som man följer en i taget. 

FridshälsningMitt i gudstjänsten säger prästen ”Herrens Frid vare med er” och vi vänder oss mot varandra och säger ”Herrens frid”.  Fridshälsningen har en lång historia och sträcker sig tillbaka till de tidiga kristna gudstjänsterna där hälsningen kort beskrivs som ”ett uttryck för gemenskap och en önskan om villighet till att leva försonade, i frid/fred, med Gud och med varandra”. Från slutet av 1960-talet växte fridshälsningen mer eller mindre spontant fram i Svenska kyrkan.

Förbön | är den gudstjänstfirande församlingens gemensamma bön för det som är viktigt i världens, församlingens och de enskilda människornas liv.

Gloria | betyder ära och sjungs som en tacksamhetens och glädjens sång till Gud. Gloria sjungs i början av gudstjänsten och har sitt ursprung i att änglarna sjöng natten då Jesus föddes: Ära åt Gud i höjden och frid på jorden! 

Herrens bön eller Vår fader | är den kristna kyrkans mest centrala bön. Det är en bön som vi kan instämma i tillsammans med alla kristna i hela världen.  I mitten av 1980-talet ändrades översättningen av bönen från Fader vår till Vår fader.

Kollekt | betyder samla in. Kollekten som tas upp i gudstjänsten är ett uttryck för att människan ger tillbaka något av det hon fått från Gud. Det är en solidaritetshandling, där gudstjänstdeltagarna delar med sig av det de äger till andra. Ibland är kollektändamålet samma i alla kyrkor över hela Sverige och ibland har den lokala församlingen bestämt vad kollekten skall gå till. 

Kommunion | Ordet handlar om det gemensamma, kommunio (jämför kommun till exempel) och är ett ord för nattvardens måltid. I nattvarden får vi del av Guds gåvor, Jesu kropp och blod, i brödet och vinet. 

Korstecknet | är en gammal kristen symbolhandling som är knuten till Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn. Prästen kan teckna korset över församlingen bland annat vid förlåtelseorden och vid välsignelsen. Korstecknet är en påminnelse om dopet men också en bön om beskydd. Varje enskild människa kan också teckna korset över sig själv som en bön om Guds välsignelse. 

Kyrie eleison | betyder "Gud, förbarma dig, ta hand om oss" och symboliserar allt det som i livet är tungt.  Kyrie är en bön som ofta sjungs i inledningen av högmässa och högmässogudstjänst i samband med syndabekännelsen.  

Kyrkvärd | är en ideell medarbetare, men som utses av kyrkorådet, och har olika uppdrag i gudstjänsten. Uppgifterna kan till exempel vara att hälsa välkommen och dela ut psalmböcker till de som kommer till gudstjänsten, läsa bibeltext, ta upp kollekt, be kyrkans förbön och dela ut nattvard. 

Procession | ett uttryck för att gå framåt. Ibland börjar gudstjänsten med att prästen, kör och kyrkvärdar går tillsammans in under musik. Ofta bär någon ett processionskors längst fram, som en symbol för att människan är på vandring och med oss går Kristus. 

Recession | när gudstjänsten är slut går de som gått i procession in tillsammans ut och någon bär korset först för att visa att Kristus går med oss ut i vardagen. 

Sanctus | betyder helig och sjungs som en sång av glädje och sång till Gud. Texten är ofta hämtad från Jesaja 6:3 och Matteusevangeliet 21:9. 

Stjärna (*) | när det anges en stjärna (*) i agendan betyder det att församlingen står upp, i tacksamhet och glädje inför Gud. 

Trosbekännelsen | sammanfattar att kristen tro är tron på treenig Gud: Gud som Fader, Son och Ande. Den trosbekännelse vi läser gemensamt i gudstjänsten kallas den apostoliska trosbekännelsen.     

Välsignelseen handling eller ett ord, där Guds vilja med en människa kommer till  uttryck.

Överlåtelsen | den del av begravningsgudstjänsten då prästen låter mull falla på kistan tre gånger eller tecknar korsets tecken över kistan och överlämnar den döde åt Gud.