Söndagens bibeltexter hittar du här.
Det är speciella tider just nu. För att minska smittspridningen av coronaviruset, har vi människor förändrat våra vanor och många gemensamma aktiviteter satts på paus. Många känner en oro för att själva bli sjuka. Mycket som vi planerat blir inte av och vi vet inte exakt hur framtiden ska bli.
När livet är tufft behöver vi människor ett hoppets ljus. Ett tecken som ger trygghet. För mig finns den tryggheten i Jesus Kristus. Det finns en stor tröst i att Gud i Kristus vill dela allt med oss människor. Att Guds Son varit människa och delat vår oro, vårt lidande och våra utmaningar. Jesus Kristus är tecknet på att Gud vill leva i relation med oss människor, det är därför han kallas försonaren. Kristus vill leda oss till gemenskap med Gud.
Det som stannar kvar i våra tankar när man läser dagens texter är den gammaltestamentliga texten med ormarna. En väldigt märklig och lite läskig text. I centrum står en orm uppsatt som ett fälttecken i öknen. Kopparormen som används som ett tecken på att Gud vill försoning. Ett tecken på Guds förlåtelse. Israeliterna som vandrat länge i öknen börjar tappa modet, de tappar orken. De har kämpat länge och börjar tvivla på Gud. De behöver ett hoppets tecken. Kopparormen blir detta tecken.
Berättelsen om ormarna är svår att förstå. Poängen med berättelsen, som Jesus återkommer till i dagens evangelietext, är att människorna, får ett tecken som ger liv. Ormen som sätts upp i öknen visar på försoning. Ett tecken på att Gud räddar och förlåter, också när människorna sviker.
När Jesus, i dagens evangelietext, talar med Nikodemos, talar han om sin korsfästelse och död. Denna ligger fortfarande i framtiden för Jesus och hans lärjungarna vet ännu inte vad som ska hända. Vi som läser texten idag däremot, som vet att vi går genom fastan mot påsken, vi kan ana vad det handlar om. Vi förstår att Jesus talar om sin död.
När Jesus talar om kopparormen i öknen, menar han att han på samma sätt som ormen ska bli ett hoppets tecken. När han upphöjs, korsfästs, och människor hoppas på honom, blir han en räddning som ger evigt liv. Korset blir ett försoningens tecken, på samma sätt som kopparormen. Ett tecken som ger hopp när livet är tufft.
I evangelietexten idag ingår den Bibelvers som brukar kallas för den lilla Bibeln. Den kallas så eftersom den med några få rader sammanfattar den kristna trons kärna.
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh 3:16)
Verserna berättar om Guds plan för världen. Jesus Kristus är sänd eftersom Gud älskar oss och vill leva i relation med oss. Därför har han sänt sin son Jesus Kristus, världens ljus.
Jesus talar om ljuset och beskriver att vi människor inte alltid vågar söka oss till det. Ibland gömmer vi oss i mörker för att människor inte ska få syn på oss. Kanske för att vi känner skam. För att vi tror att det inte finns plats för oss i ljuset. Att vi måste gömma oss för att vi inte duger om Gud skulle få syn på oss.
Men så är det inte. I Guds kärleksljus, Kristus, finns det alltid plats för oss. Vi får vara i ljuset. Vi behöver inte gömma oss i mörker, gömma oss i skam. När vi inser Guds stora kärlek och förlåtelse, kanske vi vågar närma oss ljuset. När vi ser att allt inte hänger på vår godhet utan på Guds nåd. När vi ser att det hos Gud finns försoning.
Ljuset Jesus Kristus vill lysa för oss i svåra tider. När vi känner oro lyser ljuset som en påminnelse om att Gud vill välsigna dig. Även om vi människor ibland sviker, så sviker inte Gud. Var du än går i livet så skiner ljuset Jesus Kristus för dig.