Hållbarhetsarbetet går vidare

- församlingen har diplomerats på Fas 2 av Kyrkornas miljödiplomering för hållbar utveckling

I den senaste församlinginstruktionen, utfärdad av Domkapitlet i Stockholms stift i oktober 2019, står följande: 

l Spånga-Kista församling vill vi att vårt arbete ska vara i linje med FN:s globala mål 2030 och vara hållbart för miljö och människor på ett sätt som bär över tid. Detta innebär att vi håller oss à jour med samhällsförändringar och nya arbetsmetoder och sätter detta i relation till kyrkans uppdrag här och nu. Det innebär även att arbetet ska vara hållbart på alla nivåer - socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Miljödiplomerare Leslie Öqvist läser motiveringstexten i Spånga kyrka. Foto: Evalotta Sunesson

I maj månad 2018 tog församlingen emot Miljödiplom fas 1 i Svenska kyrkans miljödiplomering. Det var resultatet av två års arbete med hållbarhetsfrågor som församlingen gått in i med stor entusiasm och vilja till förändring. Men arbetet tar aldrig slut. Vi arbetade vidare i fas 2 som innebär ytterligare förbättringar och ett än mer samlat helhetsgrepp om hur vi kan värna skapelsen på bästa sätt.

Den 18 september 2020 blev församlingen diplomerad även i Fas 2 och på Tacksägelsedagen den 11 oktober tog vi emot diplomet i Kista kyrka i samband med söndagens gudstjänst.

Tron som drivkraft

Den kristna tron är en naturlig drivkraft för ett aktivt och realistiskt hållbarhetsarbete. I vår förra församlingsinstruktion stod:

”Vi värnar om skapelsen i allt vi gör, från sopsortering till att ta hand om varandra och oss själva. I församlingen lever vi som vi lär, så långt det är möjligt, i samklang med naturen och våra medmänniskor.”

Att på ett självklart sätt se hur en helhetssyn på hur ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga faktorer samverkar i ett globalt och lokalt perspektiv.

I miljödiplomeringen, som liknar de certifieringssystem som finns i näringslivet, finns en inlärningsstruktur som gör att hela församlingen inkluderas och blir delaktiga i förståelsen för hur vi tillsammans måste göra skillnad.

I samtal och reflektioner byggs en grundläggande kännedom om hur vi gemensamt kan utvecklas långsiktigt i vår strävan att bli en mer hållbar församling.

Minst lika viktigt är att leva som vi lär, att vara ett föredöme och skapa delaktighet och engagemang lokalt och globalt, att förmedla hopp även till kommande generationer. Vi måste förändra värderingar och skapa rutiner som är hållbara för framtiden.

I Spånga-Kista församling finns en Hållbarhetsgrupp med komminister Marie Grangården som ansvarig samordnare. En femtedel av Maries tjänst är avsatt för hållbarhetsarbetet eftersom församlingen valt att satsa på framtiden. Samordnaren har ansvar för att hela arbetslaget och kyrkorådet inkluderas och informeras kontinuerligt om hur arbetet går, men också för att årliga revisioner och kontrollpunkter stäms av och att uppföljningen av delmål sköts i tid enligt upplagt schema.

Vad gör vi?

En del av det vi gör redan nu är att sprida återbruk i fler av våra verksamheter, inte bara i secondhandbutikerna, för att det är ekonomiskt, roligt och mycket miljösmart. En volontär i församlingen syr barnskjortor och -klänningar av gamla kläder och pengarna går numera till Mentorsmammor - ett projekt i Act Svenska kyrkans regi.

Vi ser över hela vårt fastighetsbestånd för att minska energiförbrukning och göra lokalerna mer hållbara på sikt. Under sommaren 2020 såldes därför Akalla kyrka.

 

 

Evalotta syr om gamla kläder till nya och ger pengar till koprojekt

Det finns många sätt att visa medmänsklighet. Evalotta Sunesson älskar att sy. Pengarna hon får in på omsydda barnkläder går till självhjälpsprojektet Ko-kalv i Tanzania.

Vi har utbildat några i personalen till biodlare och har två kupor vid Spånga prästgård och två kupor vid Spånga församlingshus. Bin är pollinerare som behövs för att växter ska sätta frukt eller korn och ge oss mat för dagen. Tyvärr har människans framfart och ovarsamhet med miljön gjort att det blivit stor brist på bin i naturen, så biodling är viktigt ur alla tre hållbarhetsaspekterna.
Kuporna har också fått lokala namn som gått ur bruk, gårdar och torp som försvunnit från kartorna. Ett återbruk även det. Samhällena vid prästgården heter Skrytet och Vade, de vid församlingshuset Kolkärr och Breda.

Vi har ersatt vår gamla dieseltransportbil med en elbil som är klimatsmart.

Församlingen strävar efter att minska energiförbrukningen i alla lokaler

Vi kompenserar flygresor, vilka endast får göras om inga andra transportmedel kan användas. Vi har också minimerat kemikalieanvändandet till enbart de som absolut inte går att ersätta med miljösmarta alternativ.

Men arbetet pågår kontinuerligt. Vi söker ständigt nya hållbara lösningar.

Skapelsebön som förmedlas i våra barnverksamheter