Joh 11, 18-27
På Heliga trefaldighets dag ligger givetvis fokus på treenigheten. Fader, Son och Ande. Tron på den treenige Guden formuleras i trosbekännelserna som är mycket väl bearbetade texter av kyrkoledare i den tidiga kyrkan.
Och i dagens text finner vi en av de första trosbekännelserna – och det är hos Marta – överraskande nog, hon som pysslade i köket istället för att lyssna på Jesu undervisning som henne syster Maria gjorde.
Vad är det då hon bekänner? Jo, Att Jesus är den som räddar från döden och att han är Messias – Guds son. Messias var den som skulle komma med räddningen till folket enligt den judiska tron. En stark bekännelse och vi kan finna dessa teman i de trosbekännelser vi har i den kristna kyrkan. Den apostoliska som vi ofta har i gudstjänsten och den nicenska.
Trosbekännelsen ger oss en bild av Gud som är har en teologisk täthet, men den ger oss inte så mycket hjälp att förstå hur Fadern, Sonen och Anden relaterar till varandra i denna enhet.
Kritiken är att vi egentligen har tre gudar, men kristendomen är en monoteism – Guds olika uppgifter visar sig för oss på olika sätt.
Naturligtvis är Gud alltför stor för oss att kunna omfatta och helt förstå, men teologer har genom alla tider försökt förklara treenigheten med olika bilder.
En bild skulle kunna vara den av en kvinna som kan vara både dotter, fru och mor på samma gång, men fortfarande samma kvinna. Ireneus ger en enkel bild av som han hämtar från 5 Mos 33:27: ”där uppe är urtidens Gud, hit ner når den eviges armar. ”
Då skulle den högra handen vara Sonen som sträckes ner till jorden och den andra är Den Helige Ande och de samverkar så att handen som är den Helige Ande - för, samlar, driver, ibland föser kallar och leder in i Jesushanden.
För det är där som räddningen och livet finns – det är vad Marta bekänner och det som vi än idag bekänner. Att Jesus Kristus är uppståndelsen och livet. Om detta må vi berätta! Amen.