Gillesnuole var Sorseles första kyrkplats. Våren 1671 tillsattes en kunglig kommission som kartlade den svenska lappmarken och redan 1674 kom Henrik Lyckselius den första prästen till Gillesnuole.
Gudstjänst hölls endast två gånger per år i Gillesnuole i en predikokåta under sommaren.
År 1740 byggdes en enkel kappelstuga i Gillesnuole och några år därefter anlades en rösad stig med båtar över en del sjöar s.k prästväg, de nio milen mellan Gillesnuole Överstjuktan och Bjellojaure till Tärna.
År 1853 anhöll lappallmogen om att gudstjänster skulle hållas närmare deras sommarviste. Det föreslog att platsen skulle vara vid sjön övre Gautsträsk vid foten av Ammarfjället.
I och med år 1858 när ett kapell byggts i Ammarnäs så hölls det inga gudstjänster i Gillesnuole.
På sockenstämman i Ammarnäs den 12 juli 1865 utbjöds Gillesnuole kapell på slutlig auktion, då Jon Andersson-Grahn stannade för högsta budet på 19 Rdr Rmt. Han rev kapellet och flyttade det till Granåker, där det användes till tröskloge. Denna flyttning skedde inte omedelbart. Det var långt ifrån alla som gillade att kapellet i Gillesnuole skulle rivas och flyttas.
Det gjorde ont i många nybyggare och även samer hade svårt att förlikas sig med denna stora förändring och främst att deras kapell, deras kyrka, skulle användas som loge i Granåker.
I mitten av 1930-talet träffade Gustaf Karlsson i Svarttjärn skogschefen för dåvarande sandviks bolag, ett skogsbolag, som ägde hemmanet Granåker vid storvindeln.
Gustaf berättade för skogschefen att logen i Granåker var f.d. kapellet i Gillesnuole och föreslog att bolaget skulle skänka den till Sorsele församling. Församlingen återfick kapellet 1937.
Gillesnuole kapell rymmer ca 75 sittplatser.